Trots en pågående energikris i världen är det tydligen ingen fara å färde i Sverige. Här sänker regeringen skatten på bensin och diesel utan att blinka eller ångra sig det minsta, här kan vi andas lugnt verkar budskapet vara. Statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup sände ut lugnande budskap när de kallade till pressträff för att ge en "lägesbild" om energiförsörjningen i Sverige, med anledning av konflikten i Mellanöstern.
Det har den senaste tiden varit olika budskap från olika experter kring hur situationen i Mellanöstern påverkar Sverige och svenskarna. Det är ingen brist på drivmedel i Sverige eftersom vi köper den mesta av oljan från Norge och har egna raffinaderier. Men att drivmedlen blir dyrare när konkurrensen om den ökar är förstås oundvikligt. Råvaruanalytiker Christian Kopfer som synts i media nästan dagligen sedan Irankriget började tror att det blir ransonering för drivmedel i Sverige redan i sommar. Det tror emellertid inte regeringen, som på pressträffen enbart varnade för brist på flygbränsle.
Det vore på sin plats för regeringen att inte ge signaler om att det är business-as-usual när det gäller drivmedel - globalt är det inte som vanligt och risken för ransonering i världen ökar för varje dag som konflikten och kriget pågår. Det är förstås en balansgång mellan skrämsel och realism, men i global solidaritet är det inte rimligt att vi bokstavligt talat kör på som vanligt i Sverige.
Det kan bli rörigt för den som ska ut och resa, särskilt på mindre vanliga flygrutter. För vi kan vara säkra på att flygbolagen kommer att ställa in flyg på olönsamma sträckor. Där utfärdar regeringen en så kallad tidig varning.
Oljekrisen på 70-talet innebar körförbud på vissa dagar, ransonering av bensin och nedsatt hastighet på vägarna för att spara bränsle. Internationella Energirådet (IEA) gav för en månad sedan ut en rapport om vad människor kan göra för att minska följderna av dagens energikris. Beteendeforskarna Peder Lingdén och Niklas Laninge menar på DN Debatt (29/3) att goda råd inte fungerar, vi människor följer inte dem i tillräcklig utsträckning.
Forskarna pläderar i stället för att distansarbete ska göras till standard – för de yrken som kan, förstås – och statsliga myndigheter ska vara föregångare. Incitament för samåkning bör skapas, och det behövs om fler ska göra sig omaket att passa varandras tider. Detta bör göras i samarbete med arbetsgivarna. Lingdén och Laninge tycker också att kollektivtrafiken ska ge en "krisrabatt". Deras sista förslag är att åtgärderna ska göras synligt.
Det ska vara enklare att göra rätt än fel är deras avslutande sammanfattning. Det förutsätter förstås en regering som ett valår vågar ta aktiva beslut som synliggör krisen och att den drabbar alla. Det är inte sannolikt att det kommer att ske – i stället ser vi en regering som håller alla tummar de har för att krisen inte blir värre innan valdagen. Det lär troligen vara en from förhoppning.
