Tunnelbygget i Varberg, som beräknades kosta 4,9 miljarder, har redan räknats upp med över en miljard kronor. Och nu står Trafikverket inför nya utmaningar.
Branschorganisationen Byggföretagen uppger att kostnaden för betong har ökat med 25 procent under den senaste tolvmånadersperioden, och tajmingen kunde inte vara sämre. Under sommaren drar betongarbetena igång i tunnelbygget, för att om några månader nå sin topp.
– Den stora volymen av betong kommer i höst, med tråget och betongtunneln i norr, säger Johan Hjertström, tunnelbyggets tillförordnade projektchef.
För tunnelbygget i Varberg beräknar Trafikverket att det totalt sett kommer att krävas upp emot 100 000 kubikmeter betong. Det motsvarar bottenplattan till 2000 villor om vardera villa är på hundra kvadratmeter. Det kommer att gå åt 25 000 ton armeringsstål.
Än så länge har den totala mängden material som krävs förbrukats till en tredjedel, den stora merparten material kommer alltså att krävas framöver.
En anledning till de skenande kostnaderna på betong och armeringsstål är den ekonomiska kris som följt på kriget i Ukraina. Det menar Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen.
– Priset på betong var faktiskt på väg ner i februari men stack iväg igen i april, säger han.
Stål allra dyrast
I genomsnitt har kostnaderna för byggmaterial stigit med 23 procent under det senaste året, men det finns material som blivit betydligt dyrare än så. Allra störst prisökning har det varit på armeringsstål, som de senaste tolv månaderna har sett en kostnadsökning med omkring hundra procent.
– Det är stål som kommer från Ryssland och som krävs då man gjuter betong i större byggen, förklarar Johan Deremar.
I fråga om tunnelbygget i Varberg går det åt stora mängder av just armeringsstål.
– Hela tunneltråget av betong vid stationen är uppbyggt med stora mängder armeringsjärn. Konstruktionen ska hålla för tågtrafik men också hålla grundvattnet borta, säger Johan Hjertström på Trafikverket..
Till detta kommer ökade priser på el, elmaterial och diesel.
– Bygger man en tunnel är det stora kostnader för fraktmassor. Både drivmedel och transporter har blivit väldigt mycket dyrare, konstaterar Deremar.
Ytterligare ett orosmoln är den osäkra framtiden för Cementas kalkbrott i Slite på Gotland. Tillverkningen i Slite står för omkring 75 procent av den cement som används i Sverige, men bolagets tillfälliga brytningstillstånd löper ut vid årsskiftet.
I april ansökte bolaget om tillstånd för fortsatt kalkbrytning under ytterligare fyra år, men än så länge är inget beslut fattat i frågan. Så sent som den 30 juni meddelade region Gotland att de inte kan acceptera fortsatt brytning om inte miljökraven skärps.
Påverkar framtida byggande
Exakt vad prisökningarna på byggmaterial kommer att innebära för tunnelbygget i Varberg kan projektchef Johan Hjertström i nuläget inte svara på.
– Vi tittar på det nu men det är många parametrar som vi behöver se över och som inte är så lätta att överblicka. Först i höst kan vi ge ett tydligare besked, säger han.
Han konstaterar dock att situationen är exceptionell.
– Ja, så är det för hela branschen med de kostnadsökningar som vi har. Det drabbar oss dels på det rena råmaterialet som vi ska bygga med och genom drivmedelskostnader för transporter och maskiner. För ett tunnelbygge blir det förstås stora volymer. Det värsta är om det fortsätter. Då påverkar det vad man kan bygga och vilka projekt som går att genomföra i framtiden, säger Johan Hjertström.
Projektchefen försöker ändå vara positiv när han blickar framåt:
– Det är Implenia som har totalentreprenaden för tunnelbygget. Det finns delar i projektet som har upphandlats till ett fast pris och som därför inte påverkas av höjningarna. Men just nu vet vi inte från dag till dag hur utvecklingen blir.
LÄS MER:Nya klagomål på stenkrossen i Breared
LÄS MER:Sista tunnelsprängningen under Brunnsparken är genomförd
LÄS MER:Tunnelbygget fortsatt försenat – nattarbete väntar i sommar
