Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Från Djurfronts öppna, publika facebook-sida. Bild: Skärmpdump

Djurrättsterrorister drar sig inte för mordbrand

Bilbranden i Glommen visar på varför polisen i Västsverige måste trappa upp arbetet – och varför lagen måste skärpas.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 15/6. Natten till fredagen misstänks en mordbrännare ha smugit runt i Glommen. Tack vare uppmärksamma grannar, gynnsamt vindläge och snabba åtgärder kunde det värsta tänkbara undvikas. Men att händelsen skakar om såväl den drabbade som hela grannskapet är givet. Incidenten ger ännu en fingervisning om hur långt djurrättsaktivister kan tänkas vara beredda att gå.

– Det är ganska uppenbart att den här branden är anlagd, säger Morten Gunneng, vakthavande befäl på polisen till HN.

Det finns mycket starka skäl att misstänka det rör sig om politiskt motiverad terror. Dödshot, riktade mot djurhållare och forskare, är inte ovanliga. Den granskning av Djurrättsterroristerna, som tidigare i år publicerades i HN, gav en tydlig bild av omfattningen på dessa hot. Det är heller inte första gången djurrättsaktivister, på detta sätt, går från ord till handling.

År 2014 åtalades exempelvis ett antal djurrättsaktivister för bland annat mordbrand. Under rättegången erkände en 22-årig, kvinnlig aktivist, mordbrand mot ett garage hos en minkfarmare i Lidköping. Tillvägagångssättet är alltså ökänt och etablerat.

De mest militanta djurrättsextremisterna drar sig inte för att skada människor, tvärtom. Likt andra typer av terrorister rättfärdigar en del av dem mord i ”kampen för sin sak”.

Även den här typen av extremister/terrorister har blivit alltmer radikala och militanta på senare år och hotbilden mot tilltänkta offer har därmed ökat. En förklaring till utvecklingen är att ledade extremister återgått i aktiv aktivism efter avtjänade fängelsestraff. Det är också sannolikt att all fanatism smittar. Vi lever i en tid av upptrissad och hatisk stämning, där en rad yrkesgrupper kan bli utsedda till måltavlor för hat och hot.

Fanatism och förvrängd verklighetsuppfattning går hand i hand. Vissa djurrättsextremister liknar alla typer av djurhållare vid förintelsens bödlar – och resonerar kring rättfärdigade mord. Till dessa extrema fanatiker, som ifrågasätter djurhållares ”existensberättigande”, hör en av de aktivister som varit pådrivande i aktionerna mot minkfarmen i Glommen,

– Just avhumaniseringen är en mycket allvarlig signal. Den gör de moraliska trösklarna för att bruka våld mot personer lägre eftersom dessa ses som mindre värda, sade Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan som är expert på våldsbejakande extremism till tidningen ATL tidigare i år.

Polisen i hela Västsverige har under våren samordnat sitt arbete mot kriminell djurrättsaktivism. De kan konstatera att aktivisterna utnyttjar svårigheten att utreda brott genom att röra sig över stora geografiska områden. De vet också att aktivisterna högst medvetet riktar in sig mot att i mängd utföra ”aktioner” där brotten ligger i den lägre straffskalan.

Extremisterna utnyttjar dessutom sociala medier för att tigga pengar till aktivisternas böter. I ett inlägg på Djurfronts facebook sida stoltserar man med ”böterna betalda”. Vad som åsyftas är de dagsböter som tilldömdes de aktivister som fälldes för aktioner mot minkfarmen i Falkenberg.

På samma FB-sida publiceras bilder på den nu sannolikt mordbrandsdrabbade minkfarmaren. Det indirekta budskapet är tydligt. ”Vi (för-)följer dig”.

Att polisen och lagstiftningen måste uppdateras och skärpas efter en förvärrad hotbild mot djurhållare är uppenbart. Och vi måste se terrorn för vad den är. Det är inte bara enskilda bönder eller forskare som drabbas. Det är hot och aktioner som riktas samhällsviktiga verksamheter som forskning och livsmedelsförsörjning. Hantera brotten därefter!