Det är över trettio år sedan Sverige blev medlem i Europeiska Unionen. Då var engagemanget för EU tämligen måttligt med en liten övervikt i folkomröstningen 1994, bara 52,3 procent röstade för ett medlemskap. Idag är Sverige det mest EU-entusiastiska landet i unionen.
Europaparlamentet presenterade i februari en undersökning som visar att 70 procent av svenskarna har en allmänt positiv bild av EU. 85 procent tycker att EU-medlemskapet är bra. Motsvarande siffror för ett genomsnitt i Europa är 49 procent respektive 62 procent. Det är glädjande att svenskarna uppskattar EU och förstår värdet av att Sverige är med.
Samtidigt hotas sammanhållningen inom EU, vilket är årets tema för forskarsamarbetet Europaperspektiv. Varje år tar Nätverket för Europaforskning fram en forskningssammanställning. Det som ofta förbises i den allmänna debatten är att EU bygger på en värdegemenskap, vilket slås fast i EU-fördraget. Det är lätt att glömma när man gnäller över byråkratin i Bryssel och vissa varnar för överstatlighet.
De senaste åren har de värderingar som EU bygger på hotats i land efter land. Professorn i europeisk integrationsrätt, Antonina Bakardjieva Engelbrekt, skriver i Europaperspektiv 2026: ”För ett samarbete som bygger på respekt för rättsliga normer och gemensamma åtaganden innebär urholkandet av rättsstatsprincipen och relaterade värden en utmaning av samarbetets egentliga grund, principen om ömsesidigt förtroende, och därmed ett hot mot EU:s sammanhållning. Bristen på respekt för gemensamma värden blir en källa till oenighet som skadar EU:s effektivitet och trovärdighet på flera politikområden.”
De högerextrema partier som vuxit fram i Europa under det senaste årtiondet och som blivit en partigrupp att räkna med inom EU-parlamentet blir till ett hot mot EU inifrån. Kanske är pendeln på väg att vända i och med resultatet i det ungerska valet, men det återstår att se. Det lär ta tid för Péter Magyar att vända den skuta som Orbán varit kapten över i så många år. Och fortfarande lär både Trump och Putin göra vad de kan för att EU ska vara så svagt som möjligt.
Den konservativa gruppen i EU-parlamentet har öppnat dörren, först försiktigt men nu på vid gavel, för att få igenom politik genom samarbete med ytterhögern. Till exempel överenskommelsen nyligen där utvisningsreglerna ska skärpas, vilket gjorde att SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers jublade ”deportationsepoken har börjat”. Genom att ge ytterhögern inflytande riskerar sammanhållningen att minska, vilket forskarna i Europaperspektiv ser på med oro. Utöver migrationspolitiken finns det numera ännu en politisk vattendelare, klimatpolitiken, vilket riskerar bli svårare att hantera eftersom följderna av felaktiga beslut får påverkan på hela världen.
Förra EU-ambassadören Lars Danielsson var huvudtalare när Europaperspektiv presenterades i Malmö (8/4). Han lyfte bland annat den ”digitala suveräniteten” för EU. Den är viktig att utveckla för att inte vara helt beroende av amerikanska företag. Inom euroländerna görs försök med digital euro, men som Danielsson konstaterade, där är Sverige ju inte med. De förmodade A- och B-lagen inom EU, där euroländerna räknas som A, är uppenbara hot mot sammanhållningen. Det är bara Sverige och svenskarna själva som kan ändra på det. Förutom alla andra goda anledningar att införa euron är risken att annars bli ett B-land ett av de viktigaste argumenten.
