När Albert Sandklef undersökte Getakärrs kyrkoruin på 1930-talet fann han gravar under kyrkans golv. Även om gravarna var många kunde de inte vara de enda som hörde till denna medeltida stadsbildning. Var fanns kyrkogården? Den gåtan har gäckat arkeologin sedan dess. Nu har vi svaret.
Trottoaren längs Gamla Kyrkbacken är uppbruten och ersatt av ett schakt. Ledningar ska dras och gatlyktor ska upp. I schaktet står arkeologerna Elisabet Schager och Pia Svensson från Arkeologerna i Mölndal.
Under 2000-talet och 1900-talet har arkeologer vid olika tillfällen grävt i marken både här och där i närområdet. För bara något år sedan hade man schakt ett par meter norrut och tio, tolv meter söderut. Men nu är man precis just här. Och här vilar de – de av Getakärrs invånare som inte begravdes inne i kyrkan.
Skallar och ben
I schaktet har man hittills funnit lämningar från tio individer och rester av en kista. Tre skallar och ben från en människas överarm syns tydligt när HN är på plats.
– Man ser att de ligger med huvudet i väster och fötterna i öster, som de ska enligt kristen sed, säger Pia Svensson.
Kyrkogården var naturligtvis större än så här men det är denna plats man har möjlighet att undersöka just nu.
– Det här är ett fantastiskt fynd, säger Elisabet Schager. Det här med Getakärr börjar bli – ja, inte komplett, för det är ju den där förbaskade hamnen som vi inte lyckats hitta än så klart. Men i övrigt börjar vi veta ganska mycket nu.
Med hjälp av data från benen, tänderna och maginnehållet kan vetenskapen snart förhoppningsvis berätta mer om kön och ålder på de som vilar här. Kanske kommer man också kunna berätta vad de ätit innan de dog, om de var sjuka och om de tog någon medicin.
En del av fynden kommer att tas tillvara men andra får ligga kvar i marken under ett lager av skyddande sand.
Som en adventskalender
Om resurserna fanns skulle Elisabet Schager och Pia Svensson gärna undersöka området norr om schaktet.
– Det skulle bli som rena lucköppningen inför julafton, säger Pia Svensson.
– Ja om man får drömma lite skulle man ju verkligen vilja undersöka områdena som aldrig undersökts. Man kunde arbeta med markradar först. Ska man gräva måste man vara beredd på fynd – vi stöter på saker hela tiden i det här området, säger Elisabet Schager.
Fakta: Varbergs lägen
Varberg har legat på flera ställen innan staden hamnade där den ligger i dag.
Ruinen efter kyrkan i den tidiga stadsbildningen Getakärr finns kvar än i dag och går att se vid Gamla Kyrkbacken i närheten av polisstationen. Kyrkan uppfördes förmodligen runt år 1300. Stadsprivilegierna drogs in 1578.
Ny Varberg anlades runt år 1400 några kilometer norrut. Ett kors öster om väg 41 och söder om Pilgatan markerar platsen där stadens karmeliterkloster låg. Under en tid existerade Getakärr och Ny Varberg parallellt. Ny Varberg lämnades 1612 när den danska kronan bestämde att staden skulle flyttas till Platsarna.
Varberg på Platsarnas kyrkoruin vilar under gräskullen nära lekplatsen i Societetsparken. Staden brann ner i augusti 1666. Albert Sandklef berättar i sin bok "Varbergs historia" att borgarna ville bygga upp sina hus på samma platser igen för att utnyttja befintliga stengrunder och källare. Men staten sa nej.
Efter branden flyttades staden till den plats där den ligger i dag. Varberg fick då en stadsplan enligt rutnätsmodell.
LÄS MER:Getakärrs föregångare kan vara funnen
LÄS MER:Getakärr i dagen vid utgrävning i Renen
LÄS MER:Arkeologer på jakt efter Getakärr
LÄS MER:Varbergs historia skrivs om i utställning på museet
LÄS MER:Arkeologerna kan vara ett steg närmare hamnen
