Varbergs officiella vision är att vara ”Västsveriges kreativa mittpunkt” – en kommun där människor, företag och idéer ska växa i en attraktiv miljö. Men tittar man på utvecklingen i norra Halland är det svårt att förstå hur denna vision ska kunna gälla även här. För samtidigt som visionen talar om kreativitet och livskvalitet, staplas tunga industri‑ och statliga projekt på varandra i en takt som saknar motstycke.
Under de kommande åren planeras nya kärnreaktorer vid Ringhals, med byggstart runt 2030 och upp till 3 500 arbetare i området. Vattenfall förbereder dessutom torrt mellanlager för kärnavfall, som i praktiken kommer ligga kvar i 60–70 år i väntan på ett nationellt slutförvar. Ringhals planerar även en ny industrihamn för att ta emot tunga reaktormoduler.
Samtidigt fortsätter Södra Cell att expandera och efterfrågar mer mark i Väröbackaområdet. Tillsammans med OX2 och TES utreds nu dessutom en e‑NG‑anläggning som ska producera 1,2 TWh syntetisk gas per år – ett av Sveriges största projekt inom framtida energi. I Frillesås planerar Dagab ett 90 000 m² logistikcenter med cirka 600 arbetstillfällen. Kommunen har också erbjudit mark i Sunvära till Kriminalvården för en ny anstalt.
Varje projekt för sig kan låta rimligt. Men tillsammans innebär de en dramatisk omvandling av norra Halland: mer tung trafik, mer buller, större säkerhetszoner, fler industriella verksamheter och en boendemiljö som steg för steg trängs undan. Det är svårt att se hur detta harmonierar med bilden av en kreativ och attraktiv kustkommun.
Det minsta man kan kräva är en samlad, oberoende konsekvensanalys av alla dessa projekt. För just nu är risken överhängande att norra Halland håller på att bli något helt annat än det Varberg säger sig vilja vara.
Christian
