Jag önskade innerligt att någon bara kunde säga till mig att det var okej att vara som jag. Men ingen sade någonting, skriver insändarskribenten.
Jag önskade innerligt att någon bara kunde säga till mig att det var okej att vara som jag. Men ingen sade någonting, skriver insändarskribenten. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Låt barn vara barn utan ångest och skam

En dragqueen på bibliotek som läste ”normkreativa” böcker hade gjort mig till ett gladare barn.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationVarberg|
|

Svar

på ”Låt barnen vara barn”

Som liten hade jag ingen aning om vad det innebar att vara gay eller trans. Det enda jag visste var att det var abnormt. Att det var oönskat. Det återfanns inte i böckerna vuxna läste för mig, eller i filmerna och serierna jag fick se på teve innan det var läggdags. Släktingar och familjevänner frågade konstant om jag hade pojkvän. Ingen frågade om flickan jag brukade hålla hand med på dagis. Hon räknades inte.

Mina känslor för tjejer existerade ändå. Men de existerade i skymundan, i en liten låda som jag låste och grävde ned i mitt inre. Jag skämdes. Jag kände mig utanför. Jag önskade innerligt att någon bara kunde säga till mig att det var okej att vara som jag. Men ingen sade någonting.

ANNONS

Första gången jag insåg att det fanns andra som jag var när jag upptäckte Magnus Betnér. Hans standup fanns på YouTube och som tolvåring kände jag mig som en riktig rebell som kollade på när han svor och skrek på scen. Men han pratade också om att han var bisexuell, och att det väl inte var något speciellt med det.

Jag kände en sådan lättnad att det fanns ord för hur jag kände. Att det fanns folk jag såg upp till som kände samma saker som jag. Om det var okej för någon som Magnus Betnér att vara bisexuell, var det nog okej för någon som jag att rodna när den där tjejen satte sig bredvid mig på mattelektionen.

En dragqueen på bibliotek som läste ”normkreativa” böcker hade räddat mig från alla dessa år av ångest och skam. Att få veta redan som liten att jag får gilla vem jag vill och se ut som jag vill hade gjort mig till ett gladare barn. I stället för att gå omkring och bära på en hemlighet som kändes alldeles enorm fram till tolv års ålder, hade jag kunnat vara fri. Jag hade kunnat leka och rita och klättra och existera utan det där mörka molnet som ständigt hovrade över mig. Jag hade kunnat vara ett barn som alla andra.

ANNONS

Alla barn förtjänar en ångestfri, glad, enkel barndom. En barndom utan skam. Och ibland behövs en dragqueen för att barn ska kunna vara barn.

T.

LÄS MER:Låt barnen vara barn

LÄS MER:Annorlunda sagostund med bakomliggande budskap

LÄS MER:Föreställningen borde vara för vuxna

LÄS MER:Det handlar inte bara om sagostunder på ett bibliotek

LÄS MER:Det var en sagostund med tema vänskap

ANNONS