Svar
på ledaren ”Halländsk fredsduva eller nyttig idiot?” och ”Hellre en realistisk hök än en lögnaktig duva”
Frågan om Nato och USA:s roll i världspolitiken behöver granskas och diskuteras. Utan att personer som är sanningssökande eller kritiska ska bli utsatta för personangrepp i pressen, även i HN. Frågan är viktigare än så.
På ledarplats i HN 1 juni sågade Maria Haldesten boken ”Illusionen om den amerikanska freden” skriven av statsvetarna Frida Stranne och Trita Parsi. En sågning inte bara av boken utan även av författarnas personer och motiv. I en ton som förskräcker.
Bara ett par exempel: Påståenden om att författarna är intellektuellt ohederliga, okunniga och rentav att Frida Stranne kan vara en ”nyttig idiot” som går Putins ärenden när hon ”plitar ner” rader om kriget i Ukraina från sitt ”elfenbenstorn” på högskolan. Trita Parsi som bland annat varit rådgivare åt två tidigare amerikanska presidenter insinueras i ett konspiratoriskt resonemang att gå iranska ärenden och därmed även ryska (!).
Boken som skulle diskuteras handlar i huvudsak inte om Ryssland eller Ukraina utan fokus är att beskriva amerikansk politik sedan andra världskriget; hur diplomati alltmer bytts ut mot konfrontation.
Analys och diskussion utifrån redovisade fakta är konstruktivt och kanske särskilt viktigt om slutsatserna inte passar in i den rådande åsiktskorridoren. Mångfald behövs för att undvika enfald.
Jag förstår att kollegor till Frida Stranne på högskolan reagerar på tonen i ledaren och hör av sig till ansvarig – jag misstänker inte alls försök att tysta debatt utan snarare försök att fräscha upp debattklimatet. Chefredaktören borde ha försvarat en respektfull ton på ledarsidan i pressfrihetens namn. I sakfrågan kan Maria Haldesten såklart uttrycka sina åsikter så mycket hon vill.
Som läsare förväntar jag mig respekt och fokus på sakfrågor. Det har inte synts några reaktioner i insändare eller debattartiklar i frågan i HN. Jag är inte förvånad. Vem vill riskera att bli offentligt hudflängd?
En tystad debatt är i förlängningen ett mycket allvarligare demokratiskt problem.
Eva P
Svar
från ledarredaktionen
I dagarna varnade statsministern för ”nyttiga idioter”. Han hade goda skäl. Och det finns lika adekvata skäl till mitt bruk av termen – nämligen en forskares författarskap och pågående opinionsbildning. Det är alltså en bedömning utifrån konkreta gärningar, inte person.
Stranne och Parsi beskriver i praktiken sina politiska motståndare som oförstående kretiner som rusar fram utan att ha koll på läget – vilket gör det närmast bisarrt när hon debatterar Nato i finsk press.
Alla som oroas av Kinas utveckling och agerande nedvärderas av Stranne. Vi beskrivs kollektivt som ”hökar” som agerar helt irrationellt och kopierar USA.
När en känd forskare beskriver politiska motståndare så – varför skulle man dalta tillbaka? Och varför skulle inte lögnaktig opinionsbildning kläs av?
Den som recenserar en bok kan självfallet ha goda skäl att ifrågasätta författarens drivkraft och motiv.
Iran, Ryssland och Kina är tre länder som enligt Säpo utgör säkerhetshot mot Sverige. Dessa tre länder samverkar också på olika sätt. Trita Parsis långa bakgrund som aktiv lobbyist för Iran är därför relevant att sätta ljus på – särskilt som HN-läsarna i gemen kanske inte känner till saken.
Att en forskare, som inte drar sig för att hudflänga andra, räds att ta debatten i HN är märkligt. En ledarsidas uppgift är inte att stryka medhårs.
I HN för vi en stundtals tuff debatt med exempelvis lokala politiker. Det är precis så det ska vara.
Men en högskola vill istället tysta media? Det är oförsvarligt.
Maria Haldesten
pol red
LÄS MER:Halländsk fredsduva, eller nyttig idiot?
LÄS MER:Högskolan i Halmstad anklagas för försök att tysta HN-skribent
LÄS MER:Högskolans hållning är förvånade och oroväckande