Trafikverket får, berättigat, en hel del kritik från halländska beslutsfattare för att Halland är missgynnat i tilldelningen av pengar till vägar och järnvägar. Varbergstunneln är möjligen ett lysande undantag, men det finns gott om skäl att kritisera den stora myndigheten.
I vår fattar regeringen beslut kring Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur för åren 2026-2037. 1171 miljarder kronor ska fördelas, men Halland får för lite. Det tycker bland annat Sydsvenska Handelskammaren som i en debattartikel i Hallandsposten (24/2) undrar varför västkuststråket får minst resurser. Enligt handelskammaren står Halland för omkring 4,5 procent av trafikarbetet på det statliga vägnätet. Den som åker på E6 kan förstå att den är en viktig trafikled med mycket genomgående trafik. Också Västkustbanan är en hårt trafikerad järnväg. För att inte tala om vägarna 153 och 154 med målet Ullared.
Men Halland får bara 0,5 procent av investeringarna i nya vägar och spår. Det är emellertid inget som verkar beröra Trafikverkets ansvariga. Måldirektör för tillgänghet Jonas Eliasson säger till SVT Halland (23/4) att han "känner inte igen bilden att Halland är missgynnat". Han säger att Trafikverket satsar på projekt som ger "maximal samhällsnytta". Det låter ju rimligt, men frågan är hur verket egentligen räknar. Man har fått hård kritik tidigare för metoden. Den tar heller inte hänsyn till en politisk viljeinriktning som kan ge andra resultat när projekt förverkligats. Till exempel hade flera, numera framgångsrika, pågatågslinjer i Skåne inte blivit av om Trafikverkets kalkyler hade fått avgöra.
Också för fem år sedan kritiserade handelskammaren fördelningen av statsliga infrastrukturpengar och att Halland var förfördelat. Västkustbanan är fortfarande inte klar med dubbelspår på hela sträckan. Trafikverket har i förslaget strukit satsningen vid Maria station norr om Helsingborg, den sista pusselbiten till dubbelspår. Det drabbar hela sträckan, alltså även Halland.
Trafikverket gör också en prognos om hur trafiken utvecklas efter att Fehmarn Belt-förbindelsen öppnas om några år. Den visar på en ökning på 40 procent av lastbilstrafiken, vilket regionstyrelsens ordförande i Halland, Mikaela Waltersson (M), menar är alldeles för lågt. Samarbetsorganisationen Greater Copenhagen, där Halland är medlem och Waltersson vice ordförande, prognostiserar en ökning på 120 procent. 40 procents ökning låter illa, 120 procents ökning vill man bara inte tänka på när man redan i dag ser hur många långtradare som går längs E 6.
Underhållet av den slitna Europavägen genom Halland verkar ta evigheter och med mindre pengar tar det förstås ännu längre tid. Och att föra över mer godstrafik till järnväg, som pratats om i åratal, låter sig knappast göras så länge inte hela Västkustbanan har dubbelspår. Regeringen borde göra en översyn av Trafikverket och dess beräkningar, men risken är uppenbar att regeringskansliet inte ser behoven utanför tullarna.
