Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 2022-03-22
Tre bussar med flyktingar från kriget i Ukraina kommer till Globen där de ska fördelas till olika familjer.  Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / Kod: 10078
** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) och Expressen ** Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
STOCKHOLM 2022-03-22 Tre bussar med flyktingar från kriget i Ukraina kommer till Globen där de ska fördelas till olika familjer. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / Kod: 10078 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) och Expressen ** Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Alex Voronov: Ukrainska flyktingar behandlas inte värdigt

EU-kommissionen gav i veckan sin rekommendation att låta massflyktsdirektivet vara aktivt i ytterligare ett år. Det innebär att ukrainska medborgare är garanterade tillfälligt skydd i EU fram till 4 mars 2024. Men vissa länder, bland annat Sverige, väljer att hålla ukrainarna i en sorts permanent undantagstillstånd

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Flyglarmet i Lviv i västra Ukraina åtföljs av en mansröst som uppmanar folk att ta det på allvar och gå ner i skyddsrum. Det låter rätt kusligt, särskilt för den som inte hört detta tidigare.

”Det är obehagligt. Låt oss gå undan någonstans”, sade en bekant till mig där vi gick på gatan i Lviv mitt på dagen för ett par veckor sedan.

Hon hade lämnat södra Ukraina under det ryska fullskaliga anfallets första dagar och hamnat som flykting i Sverige. Nu återvände hon för första gången för att känna sig för.

Hennes resa gick inte längre än till Lviv men det räckte gott och väl. Glädjen av att vara tillbaka i hemlandet var överväldigande men upplevelsen av krig för stark efter ett halvår i den svenska tryggheten. Under dessa dagar träffades stadens utkanter av ryska missiler, den gången utan offer.

Så är det i Ukraina nu. Kriget är fortsatt oförutsägbart. Under de mest stillsamma dagarna i Lviv eller Kiev kan man för några ögonblick glömma bort hotet, för att när som helst bli brutalt påmind genom flyglarm eller, som för några dagar sedan, missilnedslag mitt bland morgonpendlare.

Den senaste taktiken från den ryska regimen är att utstuderat bomba el-, vatten- och värmeförsörjningen.

Ukrainare som flytt till andra länder behöver förhålla sig till detta. I likhet med andra folk som lämnat sina länder under krig har de en förhoppning om att återvända. Men de kan inte sätta sina liv på paus i väntan på att kriget ska ta slut.

Framför allt får inte de länder som gett de ukrainska flyktingarna en fristad kräva det av dem. De måste ge ukrainarna ett val, öppna en väg till etablering i det nya landet, precis som för andra flyktingar.

Det är tyvärr si och så med det. EU-kommissionen gav i veckan sin rekommendation att låta massflyktsdirektivet vara aktivt i ytterligare ett år. Det innebär att ukrainska medborgare är garanterade tillfälligt skydd i EU fram till 4 mars 2024.

Men medan vissa EU-länder fyller direktivets minimiregler med ett innehåll som möjliggör ett värdigt liv och framtidsplanering för flyktingarna, väljer andra att hålla ukrainarna i en sorts permanent undantagstillstånd. Sverige hör till denna senare kategori.

Till skillnad från andra flyktingar blir inte ukrainarna folkbokförda och får inget personnummer. De saknar rätt att studera på SFI och delta i andra etableringsinsatser, har begränsad rätt till vård och tvingas leva på samma låga ersättningsnivå som asylsökande – högst 71 kronor per dag. Denna ordning kritiserades av FN:s flyktingorgan UNHCR i en rapport för en månad sedan.

Daniel Carnestedt, advokat på Asylbyrån, har i dagarna uppmärksammat en annan absurditet. Sveriges tillämpning av EU-direktivet riskerar att stänga andra vägar för etablering. Den ukrainare som söker om ett mer förmånligt uppehållstillstånd, exempelvis på grund av familjeanknytning, anställning eller som egenföretagare, riskerar att få ett avslag för att istället få ett förnyat uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och dess svältvillkor.

Så får det inte se ut. Ett svenskt stöd till Ukraina måste innebära ett stöd till ukrainare, inte bara när de befinner sig i sitt hemland, utan också när de förvandlas till flyktingar och hamnar i Sverige.