De flesta partier fick ungefär samma stöd i kommunvalet 2014 som 2010. Det stora tappet, 5,48 procent, stod Moderaterna för. Den stora valframgången fick Sverigedemokraterna som ökade sitt stöd från 4,17 till 9,36 procent.
Bäst gick det på landsbygden. I Karl Gustav och Grimmared fick SD 19,06 procent av rösterna. I Rolfstorp, Spannarp, Kungsäter, Gunnarsjö, Värö och Stråvalla röstade mellan 13 och drygt 16 procent av väljarna på partiet som de andra partierna inte vill samarbeta med. I valrörelsen hade SD pratat om invandringen, landsbygden och sitt motstånd mot Varbergstunneln.
"Vi måste helt enkelt ta tag i de frågor som SD vinner på och bli bättre på att hantera dem. Det är uppenbart att folk ger oss ett minusbetyg när det gäller invandringen", sa kommunalrådet Jana Nilsson (S) till HN ett par dagar efter valet.
Så hur har det blivit?
–Verkligheten är en helt annan i dag än före valet. Mycket av det vi gjort beror på att vi haft en stark flyktinginvandring, men oavsett hade vi säkert gjort de förändringarna –för alla såg behovet av en förändring, säger Jana Nilsson.
–Vi har en annan organisation i dag och tar ett övergripande ansvar för att lösa behovet av bostäder, språkundervisningen ute på skolorna och integrationsfrågorna.
–Vi gör ett fantastiskt arbete där vi lyckas få in människor på arbetsmarknaden. Engagemanget är enormt bland människor, ute på skolor, i företag, i hjälporganisationer. Det sker massor av initiativ. Det är fantastiskt att se. Fredsåret som vi firade förra året –allt det handlade ju om att skapa förståelse över gränser, integration och fred. Det var otroligt många som deltog i det.
Vad gäller klyftan mellan staden och landsbygden tycker han att kommunen liksom hans eget parti blivit bättre på landsbygdsfrågor.
Kommunalrådet Ann-Charlotte Stenkil (M) är inne på samma linje.
–Vi har riggat för integrationen på ett helt annat sätt nu än före 2014. Vi tog också åt oss av detta med att landsbygden inte kände sig tillräckligt sedd. Nu försöker vi vara mer synliga på landsbygden och vi i Alliansen är gärna med på exempelvis frukostmöten bland företag och när landsbygdsrådet har evenemang.
–Jätteprojektet vi hade 2015, Varberg Calling For Peace, var ju också ett enda stort integrationsprojekt. Jag tror att vi haft och kommer ha väldigt god nytta av det och de samarbeten som skapades där, säger Ann-Charlotte Stenkil.
Lena Språng (C) från Karl Gustav säger att det finns ett missnöje i Karl Gustav efter skolnedläggningen.
–Det tror jag fortfarande är något som tär här. Det finns en ledsamhet över att det blev så. Men jag tycker att det blivit mer fokus på landsbygden efter valet. Dels finns det numera en landsbygdssamordnare och alla partier belyser landsbygden när det är debatt i fullmäktige.
Peter Stoltz (S) från Kungsäter menar att kommunen gör mycket positivt på landsbygden, men att det inte får utrymme i debatten.
–"Kommunen lägger för mycket fokus på stan. Skit i tunneln och bygg bättre vägar här!" Det möter jag ständigt människor som säger. Jag kan se mycket sådant missnöje.
Andreas Feymark (SD) är inte förvånad över stödet på landsbygden.
–Vi bryr oss om landsbygden och har många företrädare från landsbygden. Många på landet känner sig nog svikna av de styrande politikerna.
Politiker jag pratat med tycker att kommunen blivit bättre på integration, vad tycker du?
–Det tycker jag absolut inte! Invandringen har ökat i Varberg och vi kommer få se ett större utanförskap. Men jag förstår att de vill säga så.
Vad mer ska kommunen göra då?
–Hade någon haft ett svar på frågan om integration hade den personen varit berömd. Ingen kan lösa den. Det enda är att minska invandringen till en nivå som går att hantera.
SD är fullmäktiges fjärde största parti men framgångarna vad gäller bifallna motioner uteblir.
–Det är svårt i opposition. Socialdemokraterna med sina trettio procent får inte igenom så mycket heller. Men vi fick igenom motionen om en landsbygdssamordnare och vi har fått upp frågorna om invandringen på agendan. Det har nog ändå påverkat de andra partierna, säger Andreas Feymark.
