När Varbergs kommun förra året begärde paus i flyktingmottagandet blev det en riksnyhet. I dag är situationen bättre, även om det finns en oro att man får svårt att lösa bostäder till de familjer som placeras i kommunen.
– I förväg vet vi inte om det kommer familjer eller ensamhushåll och man kan väl säga att vi är väl försedda när det gäller ensamhushåll. Men när det gäller familjer så finns det en brist på boenden, säger Mats Oljelund, inkluderingsstrateg hos Varbergs kommun.
Förra året var 90 procent av de som placerades i kommunen i ett ensamhushåll. I år ser det annorlunda ut.
– Migrationsverket flaggade för att det skulle bli ungefär lika många ensamhushåll som familjer under det här året, och det stämmer på ett ungefär så här efter ett halvår, säger Mats Oljelund.
Bristen på lägenheter för nyanlända familjer har gjort att kommunen riktat blicken mot den privata marknaden.
– Vi hoppas ett större privat engagemang. Det står ganska många sommarstugor tomma som är vinterbonade, det finns ganska många attefallshus där en familj mycket väl kan bo, i alla fall under en period, säger Jonas da Silva.
2016 tog Varbergs kommun emot 201 personer. Till i år var den preliminära siffran 276, men den reviderades med dryga 20 procent ner till 217. Hittills under året, fram till och med 1 augusti, har 106 nyanlända bosatts i Varberg.
Hur många som kommer varje månad är inte bestämt i förväg och inte heller om det är ensamhushåll eller familjer.
– Vi får anvisningarna ungefär en månad innan och i den bästa av världar hade vi haft ett antal bostäder ståendes, men i det läget är vi inte, säger Mats Oljelund.
HN kunde för två månader sedan berätta om att kommunen tecknat fem år långa avtal med höga hyror för en del av sina genomgångsbostäder. Exempelvis betalar kommunen 285000 kronor varje månad för ett boende i Kärradal.
Jonas da Silva menar att det finns flera förklaringar till detta, både vad gäller priset och att flera av dem stått tomma.
– För det första står de inte tomma, de är under ombyggnad vilket kan misstolkas som att de skulle vara tomma. Exempelvis så var boendet i Kärradal tidigare anpassat för att vara HVB-hem, nu ska det bli genomgångsbostäder. Anledningen till att vi ställer om är att vi är i stort behov av bostäder samt att vi därmed minskar kostnaderna för de avtal som redan är ingångna, säger da Silva och fortsätter:
– Det var en period av säljarens marknad, det fanns inga HVB-platser alls i Sverige. Jag tycker att det är lite orättvist att kritisera kommunen för att de försökte lösa en väldigt tuff situation. Dessutom hade de avtalen blivit ännu dyrare om de tecknats över en kortare tid.
Finns det några siffror på hur många ni kommer ta emot 2018?
– Nej det finns inga än. Om jag får sätta upp pekfingret i luften och gissa så tror jag på något färre än i år.
När det gäller arbetet med de som redan har blivit placerade i Varberg vill både Mats Oljelund och Jonas da Silva hylla projektet Arbetsplatskultur som är en del av Integration Halland. Den åtta veckor långa aktiviteten består både av undervisning och av studiebesök på olika arbetsplatser.
– Projektet har varit och är väldigt lyckosamt. Det har fungerat väldigt bra för deltagarna, säger Mats Oljelund.
80 personer har deltagit i Arbetsplatskultur så här långt. Av dem har över 40 procent i dag ett jobb och de flesta andra har gått vidare till någon form av utbildning.
– Det har varit en ledstjärna för många andra kommuner som funderar på att ställa om till något liknande, just för att arbetsplatser och nyanlända får möta varandra. Det är något som vi är lite stolta över, säger Jonas da Silva.
Fakta: Arbetsplatskultur
Projektet drog i gång för ett år sedan. Totalt har 80 nyanlända deltagit och resultatet har varit bra.
- 41 procent har i dag jobb
- 14 procent studerar någon form av eftergymnasial utbildning
- 33 procent studerar på vuxenskola
- 12 procent gör annat
De flesta av de som fått jobb arbetar inom restaurangbranschen eller med administration.
