Restaureringen av Hertingforsen har beskrivits som ett världsunikt projekt. På grund av vattenkraftverkets verksamhet var forsen torrlagd sedan 1940-talet. Men för några år sedan beslutade kommunen att återuppliva forsen genom att bland annat riva kraftverkets damm. Våren 2014 invigdes den nyöppnade Hertingforsen av kung Carl XVI Gustaf.
Huvudsyftet med det hela är att gynna fisklivet i Ätran och hur väl den biten faller ut kan man se genom att studera de provfisken som genomförs varje år, genom att fisken tillfälligt bedövas med elektricitet och räknas.
Redan vid det första elfisket i forsen, sommaren 2015, var resultatet mycket bättre än vad någon vågat hoppas på. I en artikel i HN berättade Ingemar Alenäs, styrelseledamot i Ätrans nedre fiskevårdsområdesförening och före detta kommunekolog i Falkenberg, att det nu fanns 14 000 laxyngel i forsen.
– Det var en förvånansvärd framgång. Med tanke på att ingen fisk har lekt där på nästan 100 år blev det mer fisk snabbare än vi kunnat drömma om, säger Erik Degerman, forskare vid SLU som följer fiskutvecklingen i alla svenska sötvatten.
Men nu har siffrorna från sommaren 2016 sammanställts, och de ser betydligt sämre ut. Enligt Erik Degerman visar resultaten att antalet laxyngel i forsen minskat med 24 procent jämfört med året tidigare.
Boven i dramat är sannolikt den incident som inträffade vid Hertings kraftverk i mitten av juli 2016. Under Falkenberg Energis servicearbete vid kraftverket gjorde ett handhavandefel att vattenflödet i forsen sjönk från normala 11 kubikmeter i sekunden till 3,8 kubikmeter. Det innebar att för mycket vatten tappades till kraftverket och väldigt lite blev över till fisken. Stora delar av forsen torrlades under flera timmar.
Kan det finnas andra förklaringar till nedgången?
– Inte som jag ser det, eftersom det rör sig om en relativt stor förändring. Om förändringen varit mindre än 10 procent hade man kunnat säga att det rört sig om naturliga variationer, säger Erik Degerman.
Han tycker dock inte att man ska dra allt för dramatiska slutsatser av minskningen.
– Om 76 procent av laxynglen finns kvar, trots det som hände vid kraftverket, så kan man inte säga att det är en katastrof.
Men samtidigt ser han stora risker för laxens framtid om den här typen av incidenter skulle upprepas.
– Får du 24 procent minus varje år så blir det inte mycket kvar till slut. Man måste komma ihåg att det är en ganska stor kostnad och uppoffring som kommunen gjort när de restaurerade Hertingforsen. Att spoliera så finna grejer för några timmars miss är jättesynd. Det är väldigt illa, säger Erik Degerman.
Enligt Karl-Göran Olofsson, ingenjör på Falkenberg Energi och ansvarig för kraftverket, håller man just nu på att installera ett nytt larmsystem för att undvika att liknande incidenter inträffar i framtiden.
– Det ska larma om vattennivån går ner. Vi har redan ett sådant larm, men det fungerade inte vid det här tillfället. Därför upptäckte inte vår driftledare vad som hänt förrän klockan sex på morgonen, säger han.
Enligt honom gör Falkenberg Energi allt de kan för att fiskvägen ska fungera.
– Vi har 100 procent fokus på fiskvägen och så har det alltid varit. Som det är idag är det snarare fiskvägen som styr vattenkraften än tvärtom, säger Karl-Göran Olofsson.
FAKTA: Hertingprojektet
2008 beslutade Falkenbergs kommun att kraftverksdammen i Hertingforsen skulle rivas och den sedan 1940-talet torrlagda fåran återupplivas.
Arbetet med att restaurera forsen pågick under 2013-2014.
Syftet är framförallt att förbättra fisklivet i Ätran, genom att fisken till exempel får bättre vandringsvägar och fler lekplatser.
Kraftverket, som ägs av Falkenbergs kommun och drivs av det kommunala bolaget FalkenbergEnergi, är fortfarande i drift – men producerar mindre el än tidigare.
Enligt den vattendom som gäller får det bara tappas vatten till kraftverkets turbiner när vattenflödet till fiskvägen är minst11 kubikmeter per sekund.
