En gång i tiden var Sverige i toppklass med dess utbildning, dagens läge ser inte ut så. Vi har sämre utbildning samtidigt som vi kräver mer av våra elever. Vid Folkhälsomyndighetens undersökning 2021 var 13% av niondeklassarna inte behöriga till gymnasiet. För att vara gymnasialt behörig krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt minst nio andra ämnen.
Vi kan även se att 3% färre är gymnasialt behöriga 2021 än vad det var 2006. 18 000 elever runt om i landet fick inte möjlighet att fortsätta sina studier. Statistiken visar att en förändring bör ske, där det finns ett större fokus på ämnena svenska, engelska och matematik.
Vi bör därför minska tiden vid de praktiska ämnena slöjd, musik och bild. Det möjliggör mer tid för lärande i kärnämnena utan att förlänga skoldagarna. Att ge eleverna fritid att utforska egna intressen är viktigt för att forma unika individer med gott mående. Men att utbilda elever till 140 timmar i slöjd kommer varken att göra dem lyckligare eller klokare. Vi behöver timmarna för att öka kunskaperna i kärnämnena så att vi kan ge alla en bättre möjlighet att klara av eftergymnasiala studier.
Vart ligger fokuset?Totalt lägger vi i dagsläget 320 timmar på tre ämnen som en majoritet av eleverna inte har någon nytta av förutom betygen. Om vi ska ha en kunskapsskola istället för en flumskola bör vi prioritera kunskaper som för eleverna är viktiga. Inom nästan alla yrken kommer du inte behöva tälja en smörkniv eller måla med vattenfärg, kunskapen är oanvändbar.
Det finns även studier som visar att elever lär sig mer utanför skolan om ämnet musik än på lektionstid, varför då ta upp 80 timmars studier för det. Jag motsätter mig inte på något sätt att elever ska ha en kreativ fritid, men att det är just på ens fritid. Elever som då gillar att spela gitarr får göra det medan elever som vill måla tavlor får göra det.
Sara Fladje (MSU)
Ordförande Moderat Skolungdom (MSU)
Moderata ungdomsförbundet i Halland