2003-06-24   © Ola Folkesson
Korpens stuga i Hertingsskogen och lite bilder från promenaden
Vallarna  -  Falkenberg
2003-06-24 © Ola Folkesson Korpens stuga i Hertingsskogen och lite bilder från promenaden Vallarna - Falkenberg Bild: Ola Folkesson

Katarina Erlingson: Fler grönområden i städer är bra för hälsan

Ledare 11/10. Att grönska är bra för oss alla är kanske ingen nyhet. De som är uppvuxna på landsbygden vet förstås detta från födseln. Men det finns också forskning som stödjer detta.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Forskare vid Barcelona Institute for Global Health har nyligen publicerat en studie om gröna städer, vilket bland annat Dagens Nyheter rapporterar om. Forskarna har rankat tusen städer i Europa och bland dessa finns tretton svenska. Falkenberg och Varberg är inte med bland de tretton, men slutsatserna borde förstås vara giltiga för alla städer och tätorter oavsett storlek.

Ju mer grönska en stad har desto längre och friskare liv får dess invånare är forskarnas slutsats. Särskilt finns ett samband mellan närhet till grönområden och hur många personer som får hjärtinfarkt. Forskarna har utgått från gränsvärden på att grönområdet ska vara minst ett halvt hektar stort för att räknas och att det inte ska ligga mer än högst 300 meter från bostaden. Avståndet har betydelse, som så ofta annars. Vi människor är bekväma av oss och det är enklare att ge sig ut i grönskan om den finns nära.

ANNONS

Av de tretton svenska städerna blir Göteborg grönast och Malmö rankas sämst. Det sistnämnda kan bero på ett fel som forskarna känner till: vatten räknas inte in. Rimligen borde också närhet till hav, sjöar och vattendrag ha positiva effekter på hälsan. De flesta som bor i Falkenberg och Varberg vet ju hur välgörande det är med en promenad längs stranden. Även i Malmö ligger havet nästan mitt i staden, så kanske är det inte rättvist att Malmö hamnar sist av de svenska städerna.

Grön rehabilitering har kunnat erbjudas ett antal år och där har forskare på SLU Alnarp ett antal forskningsprojekt bakom sig som visar på positiva effekter. Där har människor med olika diagnoser, såsom utbrändhet och olika neuropsykiatriska diagnoser, kunnat få hjälp att tillfriskna eller må bättre. Det är intressant att ytterligare forskning visar på att alla mår bättre av grönska.

Det ger en tydlig signal till stadsplanerare och politiker att inte glömma bort grönskan när de planerar nya bostadsområden eller renoverar gamla. Närheten till hav och vatten bör tas in som en parameter i nästa forskningsprojekt, då det finns anledning att tro att detta också har positiva effekter på hälsan. Självklart duger det inte att gå längs en industrikaj nära vatten utan det krävs mer naturstråk.

ANNONS

Även mindre städer behöver ta till sig av kunskapen. Det är alltid en balansgång mellan viljan att bygga så många bostäder som möjligt och att bevara eller utveckla det gröna. Även i befintliga områden och vid sjukhus, skolor och äldreboenden behövs grönska. Särskilt för den som ligger länge på sjukhus eller bor på ett äldreboende är det viktigt att kunna ha grönska att titta ut på. Att stirra in i en betongvägg är inget som bidrar till välbefinnande, snarare tvärtom.

ANNONS