Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svensk kyckling lever inte upp till kraven och får rött ljus i Världsnaturfondens köttguide. Arkivbild.
Svensk kyckling lever inte upp till kraven och får rött ljus i Världsnaturfondens köttguide. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

WWF: Undvik svensk kyckling

Svensk kyckling är en av matvarorna som får rött ljus i årets köttguide från Världsnaturfonden (WWF). Anledningen är att den inte lever upp till kraven om klimatpåverkan och djurvälfärd.
– Välj bort köttet med rött ljus, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

Svensk kyckling, sydamerikanskt nötkött och halloumi. Det är några av produkterna som får rött ljus i årets köttguide från WWF. Guiden ska göra det lättare för konsumenter och andra livsmedelsaktörer att välja matvaror som påverkar miljön så lite som möjligt.

Produkterna har granskats utifrån kriterier om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. De varor som får grönt ljus kan ätas ibland, däremot ska man vara försiktig vid gult ljus som innebär att utmaningar kvarstår. Rött ljus betyder "undvik eller ställ högre krav på varan".

Orsaken till att svensk kyckling får rött ljus i år är att WWF nu har hårdare krav på kriterierna för klimat och djurvälfärd.

– Vi har skärpt kriteriet för djurvälfärd till att inkludera mer långsamväxande raser, det har inte svensk produktion generellt sett. Det innebär att djuren växer så snabbt att det finns risk att de får smärta och benproblem, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

Den enda kycklingen som får grönt ljus i totalbedömningen är den Kravmärkta, men även den får gult ljus när det kommer till djurvälfärd, av samma anledning som ovan.

"En missad chans"

Enligt WWF utgör andelen kött som får grönt ljus endast mellan en och tre procent i svenska mataffärer. Både handels- och restaurangsektorn behöver därför hjälpa konsumenterna att hitta kött som är bättre, enligt Anna Richert.

– Vi tycker att det går för långsamt och i vissa fall går det även åt fel håll eftersom den ekologiska produktionen går ner. Det är en missad chans då många konsumenter är intresserade av bättre val.

Hon anser dessutom att handeln behöver erbjuda ett större utbud av naturbeteskött, som är kopplat till bevarandet av den biologiska mångfalden. Det är också viktigt att producenterna märker sina varor med Svenskt Sigill naturbeteskött för att hjälpa konsumenterna, säger hon.

– Det finns kött som produceras som naturbeteskött i dag, men som inte säljs som sådant.

Anna Richert lyfter också fram vikten av att arbeta för en bättre djurvälfärd och att minska mängden soja i djurfoder, eftersom sojaproduktionen för med sig en hög kemikalieanvändning.

Ost får grönt ljus

Sammanlagt står produktionen av animaliska produkter, som kött, ägg och mjölk, för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Jordbruksverket.

Sedan 2016 har Sveriges totalkonsumtion av kött mätt i slaktvikt minskat något, från rekordnivån på 88,4 kilo per person till 78,6 kg per person 2020. Andelen svenskt kött har också ökat, medan det importerade minskar.

Den utvecklingen är bra, men även här går det för långsamt, enligt Anna Richert. Samtidigt ser hon ljusglimtar där det har blivit lättare för konsumenter att välja hållbara alternativ.

– Cypriotisk halloumi fick rött ljus i den förra guiden. Sedan dess har det kommit flera sorters svensk ost, som kallas för grillost, som får grönt ljus och går väldigt bra att hitta i dagligvaruhandeln. Det är något av en solskenshistoria.

"Ät mindre men bättre"

En vanlig invändning från konsumenter är att den mer hållbara maten ofta är dyrare. Men att en vara är dyr är också bra eftersom bönderna behöver få betalt för de produkter man producerar med mervärden, säger Anna Richert.

– Om det är ett lågt pris för en köttprodukt som förr i tiden betraktades som en lyxvara, så bör man ställa sig frågan: "Varför är den här produkten så billig?"

Hennes enkla budskap när det kommer till köttprodukter är: ät mindre men bättre.

– När du ska välja, titta efter Kravmärkning och naturbeteskött och välj framför allt bort köttet med rött ljus i guiden. Om man har en budget och lägger den på en mindre köttbit som är väsentligt mycket bättre är det en hållbar väg framåt.

Slaktvikt, kilo per person och år.
Slaktvikt, kilo per person och år. Bild: Johan Hallnäs/TT
Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden. Pressbild.
Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden. Pressbild. Bild: Saga Sandin/WWF

Fakta: Köttguiden

Syftet med Köttguiden, som riktar sig till konsumenter och personer som arbetar i livsmedelssystemet, är att bidra till hållbara matvanor och en matkonsumtion inom planetens gränser, enligt WWF.

Produkterna granskas utifrån fem kriterier: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

Köttguidens bedömningar görs enligt trafikljusmodellen:

Grönt betyder: Ät ibland. Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Några exempel: Kravmärkt kyckling, Svenskt Sigill naturbeteskött och Svenskt Sigill klimatcertifierad hårdost får grönt ljus samt svensk konventionell grillost/eldost.

Gult betyder: Var försiktig. Utmaningar finns för miljön och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Några exempel: Svensk konventionell hårdost, Svenskt Sigill klimatcertifierad kyckling, EU-ekologisk kyckling.

Rött betyder: Varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Några exempel: Svensk kyckling, sydamerikanskt nötkött, halloumi.

Källa: Världsnaturfonden