Per Carlbring är professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och studerar behandling med hjälp av virtuell verklighet, VR.
– Generellt kan man säga att det är positivt, men att det inte är något undermedel. Det ökar möjligheterna att få till och skapa miljöer att öva sig i, säger han.
Öva sig
Vid behandling av fobier fyller virtuell teknik en tydlig funktion. Personen kan exponeras inför det som framkallar ångest och med terapeutens hjälp öva sig på att hantera det.
En liknande funktion kan VR fylla för dem som lider av posttraumatiskt stressyndrom där miljön för traumat kan återskapas.
– Vid talarskräck kan man verkligen dra nytta av tekniken. Man sätter på glasögonen och tar sedan av dem och går igenom med terapeuten hur det gick, säger han.
Saknas studier
Men man behöver tro på metoden för att det ska fungera enligt Per Carlbring, precis som forskning visat att man måste för att den vanligaste antidepressiva medicinen, SSRI, ska ge god effekt.
TT: När lämpar sig virtuell teknik dåligt?
– Vid psykos är det inte så bra, då har man redan problem med att skilja mellan vad som är verkligt och overkligt, säger han.
Samtidigt saknas också studier som kan slå fast effekten av VR. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU har undersökt om virtuell teknik kan hjälpa ätstörningspatienter med kroppsuppfattningsstörningar och visar att de studier som gjorts inte håller måttet.