Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Jonna Sundling firar VM-guldet i sprintstafett tillsammans med Maja Dahlqvist.
Jonna Sundling firar VM-guldet i sprintstafett tillsammans med Maja Dahlqvist. Bild: Adam Ihse/TT

Sundling kan bli historisk – jagar Gunde

Länge har hon stått i skuggan av andra svenska längdstjärnor.
Men med tålamod, hård träning och en ny klubb – och utan halsmandlar – har Jonna Sundling tagit sig hela vägen till världstoppen.
Nu är 26-åringen bara ett VM-guld från Gunde Svan-klass.

Det är få längdåkare förunnat att ta ett VM-guld under karriären. Nu har Jonna Sundling från Tvärålund utanför Umeå tagit plats i den exklusiva svenska skaran på nio herrar och en dam (Stina Nilsson) som tagit två.

– Det här är sådant som jag bara har vågat drömma om. Och att det nu blir verklighet, det är sjukt, säger Jonna Sundling.

VM-guldet i den individuella sprinten i torsdags följde hon upp med ett nytt guld i sprintstafett, i par med Maja Dahlqvist.

Att Sundling är en av världens främsta sprinttalanger har man vetat länge, det visade hon redan med sina JVM-guld 2014 och U23-VM-guld 2016. Men de dubbla gulden i Oberstdorf är ändå ett exceptionellt resultat för någon som fram till VM bara stått högst upp på pallen i världscupen vid tre tillfällen.

Andra svenskor i vägen

Ett problem är att det ofta har stått andra åkare, inte sällan svenska, i vägen. Först var det Stina Nilsson som tillsammans med norskan Maiken Caspersen Falla dominerade i sprintspåren i flera år. Och när Nilsson bytte till skidskytte klev Linn Svahn fram från ingenstans och tog över rollen som världens bästa skidsprinter.

Men att Sundling nu klivit ut ur skuggorna och står på toppen av sin karriär är ingen tillfällighet.

En bidragande faktor är att Sundling inför säsongen 2019–20 tog beslutet att lämna tryggheten i IFK Umeå för att bli en del av starka Piteå Elit, med bland andra Charlotte Kalla.

– Det kändes väldigt bra att gå till Piteå Elit, vi har väldigt bra sammanhållning där och åker på många läger ihop. Det gör absolut otroligt mycket för den här prestationen, säger Jonna Sundling.

Men än viktigare är att hon har kunnat träna som hon vill. Länge var det omöjligt eftersom hon så ofta blev sjuk.

– Jag har fokuserat mycket på mina svagheter de senaste åren och tränat mycket mer, och jag har kunnat träna mycket mer för att jag har fått vara frisk. Och det är ju A och O som uthållighetsidrottare.

Hittade lösning på problemen

Hon hittade lösningen på sina problem efter VM i Lahtis 2017, som hon missade på grund av just sjukdom. Då tog hon beslutet att operera bort halsmandlarna, vilket gav önskad effekt.

– Jag gick från 62 eller 65 sjukdagar per år till 12. Det är klart att det gjorde skillnad. Innan jag tog bort halsmandlarna var jag ofta väldigt sjuk, så att få vara frisk och få kontinuitet i träningen, det har varit väldigt viktigt för att kunna prestera.

TT: Du saknar inte dina halsmandlar?

– Nej, jag gör ju inte det. Jag mår rätt bra utan dem faktiskt.

Och VM har faktiskt bara börjat. Jonna Sundling är i storform och kan få fler chanser under mästerskapet. Till exempel är hon högaktuell för en sistasträcka i stafetten på torsdag, och där går Sverige för ännu ett guld.

Tre guld på ett och samma VM, det är det faktiskt bara en svensk åkare som klarat av. Men Jonna Sundling vill knappt nämna att hon bara är en seger från att tangera Gunde Svan, som 1989 tog guld på 15 km, femmilen och i stafett.

– Det är lättare sagt än gjort det där. Det är jättekul att jag verkligen har lyckats, det är jättekul och det var inte självklart att jag skulle få åka teamsprinten ens. Men just nu är siktet inställt på återhämtning och bara försöka ta in det här som har hänt. Om jag får åka mer så blir det bara en stor bonus.

Lasse Mannheimer/TT

Född: 28 december 1994 i Umeå (26 år).

Klubb: Piteå Elit SK.

Främsta meriter: VM-guld i sprint 2021, VM-guld i sprintstafaett 2021, tre individuella världscupsegrar och ytterligare åtta pallplatser i sprint, två pallplatser i sprintstafett och en i stafett.

2021 i Oberstdorf: Jonna Sundling: sprint (klassisk stil) och sprintstafett (fri stil).

2019 i Seefeld: Stina Nilsson: sprintstafett (k) och stafett.

2001 i Lahtis: Per Elofsson: 15 km (k) och dubbeljakt.

1989 i Lahtis: Gunde Svan: 15 km (f), 50 km (f) och stafett.

1987 i Oberstdorf: Thomas Wassberg: 30 km (k) och stafett.

1985 i Seefeld: Gunde Svan: 30 km (k) och 50 km (f).

1978 i Lahtis: Sven-Åke Lundbäck: 50 km (k) och stafett.

1962 i Zakopane: Assar Rönnlund: 15 km och stafett. Sixten Jernberg: 50 km och stafett.

1958 i Lahtis: Sixten Jernberg: 50 km och stafett.

1950 I Lake Placid: Karl- Erik Åström: 18 km och stafett.

1933 i Innsbruck: Nils-Joel Englund: 18 km och stafett.

1927 i Cortina d’Ampezzo: John Lindgren: 18 km och 50 km.