De senaste åren har det inte funnits något blågult landslag i volleyboll. På NM 2000 representerades Sverige istället av ett klubblag, Hylte Volley, där Kristian Wrethander är spelande tränare.
I år sker en nystart, med "Krickan" vid rodret.
- Det ska bli jäkligt kul och spännande. Jag fick förfrågan för tre veckor sedan och svarade ja direkt. Ett sådant erbjudande behöver man inte tänka på, säger Wrethander och fortsätter:
- Det har inte funnits ett landslag med de allra bästa spelarna på fyra år och det behöver Volleybollsverige.
Den nya landslagssatsningen innehåller två träningsläger och två landskamper i Falköping, och deltagande i NM i finska Uleåborg 24-26 maj.
Till det första landslagslägret 9-12 maj tas 16-18 spelare ut. Den slutliga truppen tränar sedan tillsammans 18-20 maj och spelar då även två landskamper mot Norge.
- Vi satsar för fullt på NM. Finland är favorit, men jag tror att vi kan störa dem. För att kunna vara med och slåss om en plats i EM behöver vi nog 2-3 år för att bygga upp ett lag, säger "Krickan".
Vilka Hyltespelare är aktuella?
- Det är i första hand Mikael Kjellström, Marcus Nilsson och Tuomo Vartiainen.
Kristian Wrethander kommer att ha Martin Karlsson som assisterande coach. Han arbetar till vardags på Volleybollgymnasiet i Falköping och är ansvarig för det svenska juniorlandlandslaget.
Wrethander är själv en av de mest erfarna spelarna i Sverige och var passare i de blågula kläderna på 90-talet, bland annat i EM 1993 och VM 1994. Däremot var han inte med när Sverige sensationellt besegrade Ryssland 1989.
- Den segern är på ett sätt en nackdel. Vi måste nog acceptera att vi är en liten volleybollnation och att vi inte längre har proffsspelare som tillhör Europaspetsen, säger den nye förbundskaptenen på telefon efter att ha förlorat den andra kvartsfinalen i bäst av fem mot Vingåker.
Hylte ledde med 2-0 i set efter storartat spel och hade matchboll vid ställningen 25-24.
- Tuomo Vartiainen sträckte sig i magen, som han tidigare haft problem med och då rasade det iväg snabbt. I femte set hade vi inget att säga till om, berättar Wrethander.
