Det var ett lika tydligt som otydligt besked som Internationella olympiska kommittén (IOK) levererade den 5 december.
Ryssland som nation stoppas från deltagande vid OS i Pyeongchang efter den omfattande dopningsskandalen under Sotji-OS för fyra år sedan, något som avslöjades i den av IOK beställda McLarenrapporten.
Alla ryska idrottare stängs ute från spelen i Sydkorea. Det vill säga: alla utom de rena.
232 deltagare
Kruxet är att det fortfarande är svårt att veta vilka ryssar som passerar nålsögat hos den bestämmande IOK-panelen – ledd av Frankrikes tidigare idrottsminister Valérie Fourneyron – och får tävla under neutral flagg som OAR (olympisk aktiv från Ryssland).
- Men vi vet att det är väldigt många som kommer att få vara med, och det vet vi tack vare vårt samarbete med de internationella förbunden som har fokuserat på de aktiva som kan vara aktuella för Pyeongchang. De har testats utan och innan och har inga anklagelser mot sig gällande dopningen i Sotji. Och dem ser vi som helt rena. Så det kommer att bli en stor rysk trupp, säger Gunilla Lindberg.
Till Sotji skickade Ryssland 232 OS-deltagare. Exakt hur många som kommer att delta den här gången går inte att säga i nuläget.
Av de 43 ryska idrottare som har stängts av på livstid från OS har 42 överklagat till idrottens skiljedomstol, Cas (bobåkaren Maxim Belugin är undantaget).
Cas ska inleda förhör med dem på måndag, den 22 januari, och räknar med att ha tagit slutgiltiga beslut i samtliga ärenden senast den 31 januari.
"Det är stökigt"
Det är tre dagar efter att alla idrottare senast ska vara anmälda till OS, och bara nio dagar innan de första tävlingarna startar.
- Det är ju stökigt, det kan jag väl säga eftersom jag sitter mitt i stöket och har upplevt det under ett års tid: vad man gör, hur bevisningen ska läggas fram, McLaren-rapporten och rapporten från laboratoriet i Sotji, dopningsflaskor som har studerats för att se om de har repor eller inte, säger Gunilla Lindberg.
- Och sedan har vi också den aktivas rätt att bli hörd, och den dömdes rätt att föra vidare det till Cas.
Stöket riskerar också att påverka andra idrottare, sådana som ligger precis på gränsen till en OS-plats men som måste invänta Cas-besluten innan de vet om de får en biljett till Pyeongchang.
Men Gunilla Lindberg tror inte att det är någon större risk för att någon av de 42 kommer att ta en OS-plats på bekostnad av någon annan.
- Nej, så tror jag inte att det blir. Jag satt ju i den disciplinkommissionen som stängde av dem. Vi anser att vi har hundra procent klart att vi kan stänga av dem. Jag tror nog att Cas fattar ett beslut som följer IOK:s, säger Gunilla Lindberg.
Fakta: Ryska dopningsskandalen
43 ryska olympier har stängts av från OS på livstid och Ryssland har hittills tvingats lämna tillbaka tretton medaljer från Sotji 2014.
Den utbredda ryska dopningshärvan kom först upp till ytan inom friidrotten 2014. Internationella antidopningsbyrån Wada startade en oberoende utredning ledd av juristen Richard McLaren.
McLarens rapport släpptes i två delar 2016. Den första, släppt i juli, visade hur rysk dopning hade beordrats och möjliggjorts av den ryska regeringen under OS 2012, friidrotts-VM 2013, OS 2014 och sim-VM 2015. Rapporten ledde till att Wada stängde av Rysslands antidopningsbyrå Rusada och dopningslaboratoriet i Moskva. Röster höjdes för rysk uteslutning redan inför sommar-OS i Rio men IOK valde en annan linje och överlät i stället till varje idrott att ta beslut. 271 ryska idrottare fick till slut vara med. 118 stoppades, bland annat friidrottarna – en avstängning som kvarstår.
Den andra delen av rapporten kom i december 2016 och visade hur tusentals ryska idrottare i 30 olika sporter var inblandade i eller gynnades av den ryska mörkläggningen.
Flera av de avstängda ryska åkarna har kallat straffen för en skandal och 42 av 43 av dem har överklagat till Idrottens skiljedomstol Cas. Endast bobåkaren Maxim Belugin har låtit bli att dra ärendet vidare.