Den 25 augusti fick Sebastian Möller byta klubb. I alla fall tillfälligt. Han lånades ut till jumbon i superettan, Ljungskile, under resterande delen av säsongen. Och där tog omgående en startplats.
Men sedan spökade ryggen. Och han blev sjuk i covid-19.
– Jag startade alla matcher och fick mycket speltid så länge jag var frisk. Sedan började ryggen, som jag hade i våras, krångla igen. Sedan åkte jag på corona också, säger 27-åringen.
– Jag var sängliggandes i en och en halv vecka. Det har varit ett skitår med mycket skador. Som grädde på moset blev det corona med.
Hur illa ställt är det med ryggen?
– Jag har haft problem med den i två år. Precis innan svenska cupen åkte jag på en ryggskada. Då var det som värst. Sedan kom coronautbrottet och då kunde man rehaba. Men det har aldrig riktigt släppt. Jag tror ryggen fick en chock när jag blev utlånad till Ljungskile, säger Möller och fortsätter:
– Första veckorna spelade jag tre 90-minutersmatcher. Ljungskile har inte det konstgräset vi har i Varberg, så jag tror att underlagsskiftet gjorde jäkligt mycket. Vi kunde inte spela på Skarsjövallen, så vi fick träna på en konstgräsmatta som var tio år gammal. Sedan spelade matcher på en tung och blöt gräsmatta.
Möller och hans lagkamrater hade det jobbigt under hösten. Nykomlingen Ljungskile drattade ur superettan direkt.
– Jag kom dit när vi låg sist. Vi fick en liten skjuts när vi vann mot Akropolis i min andra match. Det var ett jäkla gôtt gäng och positiva tongångar i laget. Sedan fick Jörgen (Wålemark) sparken och en ny tränare (Tor-Arne Fredheim) kom in. Då gick det lite bättre, men det ville sig aldrig riktigt. Rent kvalitetsmässigt är det inget lag som ska åka ur. Det har varit stolpe ut.
På planen var säsongen knackig. Eller som han själv beskriver det, ett skitår.
Bortom linjerna driver Möller företaget Walencia, en verksamhet bestående av utbildning och en festlokal, hemma i Falkenberg. Även där har coronapandemin satt sina spår.
– Utbildningsdelen har varit smidig med tanke på att det inte är så många på själva utbildningsdagarna. Men i festlokalen har vi egentligen inte haft någonting alls. Jag tror vi hade 15 inställda bröllop i somras. Det är tråkigt, men det är nog jobbigare för dem som skulle haft bröllop.
Han fortsätter:
– Det har varit mycket jobb med företaget. Det tar mycket energi, men det är skönt att ha någonting vid sidan om. Det har varit mycket i år på alla sätt och vis.
27-åringen har ett kvar på sitt kontrakt med Varbergs Bois. I dagsläget är det vad han är inställd på, att återvända till klubben.
– Jag har ett år kvar på mitt kontrakt och jag är lojal till mitt kontrakt. Så länge jag inte hör någonting annat så förväntar jag mig att vara på träningen när det blir dags.
