Bandysporten är van vid att leva med begränsade ekonomiska förutsättningar. Ekonomin för elitklubbarna blev bättre sedan elitlicensen infördes i början av 2000-talet, men de senaste årens allt fler röda siffror i boksluten oroar.
- Vi behöver ta tag i vad vi från förbundet kan göra för att hjälpa till att förbättra förhållandena, säger Stig Bertilsson.
Diskutera lönetak
Utredningen ska ta fram underlag och förslag på åtgärder. Bland annat på om elitlicensen behöver förändras och förstärkas med klarare bestämmelser för att få spela i elitserien.
- Man kan fundera på det när några föreningar återkommer regelbundet och får redovisa handlingsplaner för att få vara kvar i elitserien. Vi har just nu två föreningar som är extra illa ute, Hammarby och Sandviken, säger Bertilsson.
- Sedan ska vi diskutera effekterna av ett lönetak. Det skulle till exempel kunna vara så att en viss summa av föreningens intäkter får gå till löner. Resten ska användas till ungdomsverksamhet, damverksamhet, kansli och marknad och så vidare.
Spelarlöner tar större del
Bertilsson säger att det finns anledning att göra en värdering av klubbarnas ekonomi med tanke på att kostnaden för spelarlönerna har ökat.
- De får inte öka mer än vad man har råd med. Det känns som att spelarlönerna har tagit en allt större del av kakan. Och det kan vara på bekostnad av ungdomsverksamheten och satsningar på damverksamheten som är sådant som vi från förbundets sida starkt vill prioritera, säger han.
Utredningen ska vara klar till våren.
Fakta: Elitlicens i bandy
Tre elitserieklubbar i bandy fick inte sina elitlicenser beviljade för säsongen 2019–2020 vid granskningen i oktober. Dessa är Hammarby, Sandviken och Sirius. Ett definitivt besked får klubbarna från licensnämnden senast den 1 april.
Det var tredje året i följd som Hammarby och Sirius inte fick elitlicensen beviljad direkt och andra året i följd för Sandviken.
IFK Kungälv beviljades inte elitlicens för säsongen 2016–2017.