Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Politisk tvist: Privat omsorg bättre, eller?

Socialnämnden vill nu rättfärdiga sitt påstående om att forskningen har kunnat bevisa att privata företag sköter omsorgen resurseffektivare och till minst lika bra kvalitet som kommunerna själva. Men man lyckas sisådär.

Det här blev en tvistefråga vid senaste kommunfullmäktige i juni. Vänsterpartiet hade motionerat om att kommunen i god tid ska förbereda sig för att återta handikappomsorgen i egen regi, när en del av de nuvarande entreprenadavtalen går ut. Ett krav som även Socialdemokraterna till viss del stöder.

Det är förmodligen en lönlös begäran, eftersom den borgerliga majoriteten starkt har bundit sig vid att privata entreprenörer ska få fortsätta, dock under kommunens tydliga kontroll.

Men när vänsterpartisternas motion skulle behandlas i kommunfullmäktige i juni så härsknade Socialdemokraterna till mot socialnämndens sätt att beskriva denna ideologiskt laddade fråga. I en skrivelse, som skulle vara ett faktaunderlag för kommunfullmäktige, levererade socialnämnden påståendet, att ”både forskning och evidens har visat att konkurrerande aktörer gör detta till minst lika god kvalitet men på ett mer resurseffektivt sätt”.

Socialdemokraterna benämnde påståendet, med ironi, som en ”vetenskaplig sensation”, eftersom forskningen i regel lämnar walk over i den frågan. Slutsatserna är inte entydiga. Till exempel skrev förra året Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), i en översyn av äldreomsorgen, att det är ”vanskligt” att dra policyslutsatser om vilken typ av utförare som är att föredra.

En minoritet i kommunfullmäktige drev därför igenom en återremiss där socialnämnden skulle förklara sin ståndpunkt. Upp till bevis! Var finns forskningsrönen?

Nu har socialnämnden återkommit med en precisering, men endast utifrån en enda undersökning, den så kallade Östersundsstudien. Där har konsultföretaget Nordic Healthcare Group följt två identiska och nystartade äldreboenden i Östersund, ett i privat regi och ett i vårdföretaget Vardagas (före detta Carema) regi. Enligt den rapporten låg kostnaden 26 procent lägre hos den privata aktören Vardaga, samtidigt som man där hade en högre kvalitet utifrån vissa mätbara objektiva mål. Däremot sågs ingen skillnad i den subjektiva kvalitén, alltså hur de boende själva uppfattade förhållandena.

Socialnämndens forskningshänvisning har dock två svagheter, dels att den endast bygger på en undersökning, dels att denna enda undersökning gäller äldreomsorgen, inte handikappomsorgen som nu är aktuell i Falkenberg.

Diskussionen lär fortsätta.