Joe Biden säger i ett uttalande att begäran om en arresteringsorder mot israeliska ledare är "skandalös".
"Och låt mig vara tydlig. Vad än den här åklagaren antyder så går det inte att likställa Israel med Hamas", säger Biden vidare.
Även USA:s utrikesminister Antony Blinken är kritisk och säger bland annat att åtgärden hotar ansträngningarna om att få till en vapenvila.
Process pågår
Inom Internationella brottmålsdomstolen (ICC) pågår för närvarande en process om möjliga krigsbrott och brott mot mänskligheten i samband med terrorattacken mot Israel den 7 oktober i fjol, samt under Israels efterföljande krig mot Hamas i Gaza.
– Ingen står över lagen, sade Karim Khan, ICC:s chefsåklagare, i en intervju med mediebolaget CNN tidigare under måndagen.
Enligt Khan rör saken även Israels försvarsminister Yoav Gallant och ytterligare två Hamasledare: Mohammed Deif, ledare för Hamas väpnade gren samt Ismail Haniya, som är den terrorstämplade rörelsens politiska ledare.
Svält som krigsmetod
Anklagelserna mot Sinwar, Deif och Haniya rör bland annat mord, gisslantagande och våldtäkt, säger Karim Khan.
Netanyahu och Gallant anklagas för att bland annat använda svält som krigsmetod, neka nödställda humanitärt bistånd samt medvetet rikta in sig mot civila.
En panel ska nu fatta beslut i frågan.
Såväl Israel som terrorstämplade Hamas rasar mot begäran.
"Jag avvisar med avsky Haagåklagarens jämförelse mellan det demokratiska Israel och Hamas massmördare", säger Benjamin Netanyahu i ett uttalande.
Även Hamas riktar skarp kritik mot chefsåklagaren. I ett uttalande anklagar rörelsen honom för att försöka "likställa offret med bödeln".
Gör Putin sällskap
En arresteringsorder mot Netanyahu skulle innebära att samtliga länder som ratificerat domstolens grunddokument, Romstadgan, är förbundna att gripa premiärministern om han sätter sin fot där.
Om en arresteringsorder formellt utfärdas gör Netanyahu Rysslands president Vladimir Putin sällskap. I mars 2023 utfärdade domstolen en order om att gripa Putin för brott begångna under Rysslands invasion av Ukraina.
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sitt säte i Haag i Nederländerna. Den dömer i mål om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
Fakta: Krigets lagar
Civila får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.
Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.
Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).
Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.
Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.
Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin