Winbo – mer än en vass vänsterfot från Varberg

Vissa grabbar är födda med flytet. Alvin Winbo föddes på Apelvikshöjd och växte upp på Breared. I de domänerna växer det upp rejält folk – sägs det.

Men det skapas inte mängder allsvenska fotbollsspelare – hittills. Det krävs ledstjärnor för att fylla på i den nya lokala talangfabriken.

För de som följer Varbergsfotbollen är Albin Winbo sedan länge en etablerad fotbollsspelare – trots sin ålder. Vänsterfoten är högklassig och inställningen på plan är genuin och betydelsefull.

Som 16-åring debuterade han i Varbergs Gif. Albin har upplevt serievinster och kvalsmällar. När Albin Winbo plötsligt blev aktuell att ta steget från Tvååker i tredjeligan (division 1 södra) till Allsvenskan inför fjolåret överraskade det alla.

– Pappa sa inte något på en vecka. Han var i nog chock.

Det är ganska fräckt att kunna kalla sig allsvensk fotbollsspelare. Allsvenskan är en traditionell institution med över hundra års historia fyller en enorm angelägenhet hos stora delar av det svenska folket.

– Jag har nog inte hunnit fundera så mycket på det. Det kanske kommer sen.

Det fina är att det väcker hopp om att få fram fler ungdomsspelare i lokalt förankrade föreningar som Tofta Gif, Trönninge BK, Lilla Träslövs FF, Varbergs Gif och Tvååkers IF.

Hur ser du på laget i år?

– Det känns mycket mer stabilt i år jämfört med i fjol.

Du kom till ett nystöpt allsvenskt lag ifjol. Hur känner du dig?

– Jag känner att jag ligger bra mycket längre fram. Som fotbollsspelare har jag utvecklats mycket det senaste året.

Debuten och högerfoten

Albin Winbo gjorde debut i A-lagssammanhang mot Falkenbergslaget Rinia IF den 4 juli 2013.

– Jag var 16 och fick göra mål med högerdojan. Sedan gjorde jag första allsvenska målet med högern. Den funkar den med.

Annars är det Winbos vinande vänsterfot som är hans vassaste vapen. Kraft och precision finns nedladdat.

Albin Winbo intresserar sig för köket – säger han. Och han sägs vara rätt okej.

– Det var han inte när han bodde hemma, säger pappa Anders.

– Men han överraskade oss när han körde en fyrarätters under uppesittarkvällen.

Pappa Anders hette Svensson då han spelade i Tvååker. Alla i släkten tycks vara vänsterfötter – utan Anders.

– Han har inte fått något av mig...

Albins farfar Eric Svensson kommer från Morup, spelade i Halmia och bor i Varberg. Farbror Martin spelade i IFK Göteborg under tre säsonger men kom inte in i Allsvenskan. Han spelade bland andra med de meriterade Gällivarebröderna Tommy och Tord Holmgren som var med och vann mot Hamburger SV i Uefacupfinalen 1982.

Reser till Bromölla

Och så sker avresan på träningsläger under onsdagen den här veckan mot Bromölla.

– Jag har väntat på det här länge. Vi skulle åka till Spanien förra året men det blev inställd. Bromölla är väl ett superställe. Det ska bli skitkul. När jag spelade i division 3 och 4 hade jag inte hört talas om läger. När jag spelade i Tvååker var vi i Göteborg, spelade match och bodde över. Det ska bli kul att komma i väg, men kanske lite roligare att komma till värmen i Spanien eller nåt.

Bois har en dryg månad på sig att sy ihop något som liknar en slagkraftig trupp. Tränare Joakim Persson brukar lösa sånt.

– Han är bra att få ut max av varje spelare, laget före jaget. Han (Jocke) kan få oss att vara bättre än vi egentligen är. Han säger att vi är i Allsvenskan för att vi förtjänar det - inte för att vi haft tur. Det visade väl resultaten också.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

Micael Andersson

micael.andersson@varbergsposten.se