Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Vildvuxet gräs irriterar i stadsdelarna

Är stadsdelarna på dekis eller är det höga gräset mumma för humlor och bin? Åsikterna går isär. Klart är i alla fall att en ny budgetmodell ska bidra till finare grönytor.

Fler stadsdelar kommer till när Varberg växer. Rabatter och trädplanteringar anläggs bland de nya bostäderna. Samtidigt piffas gamla favoriter upp, som Strandpromenaden och Påskbergsskogen. Även Brunnsbergsskogen ska få en ansiktslyftning. På landsbygden anläggs mötesplatser.
Men vad händer med de där gamla grönytorna som kommuninvånarna har närmast inpå knuten? Bengt Andersson på Bandholtzgatan tycker att kommunen missköter dem, i alla fall där han själv bor.

Vi tar en promenad längs gatan och ser det Bengt Andersson ser – en av nässlor övervuxen bänk och högt gräs och höga maskrosor längs hela gatan på kommunen mark. Tidigare om åren klipptes den här gräsytan ofta och gräset hölls kort.
– Vad jag sett har de klippt en gång i år. Då kör kommunen med en slaghack, med massa knivar som ska ta av gräset. Men de ställer in den så högt att det ändå nästan inte blir klippt, säger Bengt Andersson.
– Folk häromkring blir irriterade. Det kommer in maskrosor i trädgårdarna och det vill man ju inte ha.
En del skulle kanske säga att det här är en fin äng?
– Äng? Det här? Det är ju bara en massa maskrosor. Hundarna vill inte gå in i det där höga gräset ens.

Bengt Andersson har framfört sina synpunkter till hamn- och gatuförvaltningen flera gånger. Men där får han bara ett enda svar:
– "Det är budgeten", säger de bara.

Efter att HN pratat med Jenny Bergström som är chef för hamn- och gatuförvaltningens drift- och anläggningsavdelning, Henrik Petzäll som är chef för hela förvaltningen och nämndens ordförande Tobias Carlsson (L) och vice ordförande Lennart Isaksson (S) står det klart att det finns flera förklaringar till att grönytor som den längs Bandholtzgatan tillåts bli vildvuxna.
En förklaring handlar om den biologiska mångfalden. Insekter och rara växter påstås trivas gott i det höga gräset.
En annan förklaring är att kommunens budget inte rymmer oändliga resurser och att man någonstans måste välja mellan sådant som extra händer i omsorgen eller kortklippta gräsmattor längs vägar.

En tredje förklaring är att budgeten för skötsel av grönytor inte hängt med när Varberg vuxit. Fler ytor har kommit till utan att det givits mer pengar till skötseln. Sedan några år tillbaka har den saken dock ändrats. Numera skjuts det till mer pengar när uppgifterna blir fler.
– Den nya modellen är en ordning som jag är glad och stolt över, säger Tobias Carlsson (L).
De tidigare årens snåla budgetar har skapat ett slags skuld ifråga om skötseln men såväl politikerna som tjänstemännen menar att den saken ska reda upp sig med tiden.

En fjärde förklaring har också med budgeten att göra. Henrik Petzäll och Jenny Bergström menar att man vid en prioritering väljer att lägga extra omsorg om de områden som flest passerar. Att Engelska parken och Societetsparken får mer omsorg än en vägren längs Trädlyckevägen eller en gräsmatta på Söder är rimligt, menar de.

Lennart Isaksson (S) vill att politikerna ska ta större del i hur förvaltningen löser uppgiften med grönområdena. Han filar på en idé om att klassa staden och kommunen i olika typer av skötselområden, där standarden sätts olika utifrån prioriteringar som politikerna – inte tjänstemännen – gör. Som det är nu tycker han att tjänstemännen inte rådfrågar politikerna i tillräckligt stor omfattning.
– Det hade varit trevligt att ha den diskussionen. I den mån de upplever en brist borde de gå till oss så vi kan föra det vidare i budgetdiskussionen. Klagomålen kommer inte fram till oss.

Fler nyheter om Varberg hittar du här

Superlokalt - här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här