Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Varbergs utbyten med vänorter – har sista dansen gått?

Vad hände med våra vänortsutbyten? Nystad, Haderslev och Karlovy Vary är platser som vi fortfarande har samarbete med. Men har allt lagts på is?

Bryr vi oss inte om andra eller struntar de i oss? Blev vi rentav för självgoda?

De senaste årens uteblivna utbyten är förståeliga. Vi har kikat bland folk som har varit med om kontakter med våra tre närmaste vänorter i Finland, Danmark och Tjeckien.

Kommunen kan fortfarande erbjuda bidrag till resa och uppehälle för barn, ungdomar och medföljande ledare.

Sandefjord i Norge var tidigare en vänort som kunde synas i stan under invigningar och parader. Norrmännen avsade dock vänortssamarbetet.

Åke Gabrielsson, legendarisk handbollsledare i HK Varberg:

– Personligen har jag varit i Nystad och Sandefjord med handbollen. Där var vi två gånger tror jag. Vi har haft konferenser på färjan och i Grenå. Vi fick bidrag från kommunen när vi åkte till Sandefjord. Det är jätteviktigt med utbyten, men nu finns det inte tid för sånt där när vi ligger högre. Det är ju matcher året runt nästan. Vi var i Nystad också med 15–16 ungar i 14–15-årsåldern. Det var trevligt. Men där finns ingen handboll. Där är det volleyboll som gäller.

Stig Larsson har varit med om en del utbyte men då har han sökt andra platser. Då handlade det om Grenå.

– Fotbollen hade tidigare ett utbyte med Norrland. Brottningen var i Kolbotn i Norge. Man kunde komma ut.

Annika Werdelin är enhetschef på Kulturskolan. I 20-­årsåldern gjorde hon ett besök i Haderslev.

Vad innebär ett kulturutbyte för ungdomar?

– Erfarenheter kring vardagen är intressant. Finns det kulturskolor? Hur dyrt är det? Hur fritt är det? Kan man ha utbyte mellan ungdomarna så att de får träffas? Att möta andra kulturer är en möjlighet, att själv få kontakt med andra med samma intressen.

Jana Nilsson (S) som nyligen aviserade avsked från kommunalrådsposten har varit med i 19 år.

– De nordiska vänorterna kom till efter andra världskriget. Man gjorde ett nätverk för att stärka det nordiska samarbetet. Haderslev har vi haft mest utbyte med. Den staden har varit mest som en vänort ska vara. Föreningslivet, ungdomar och skolor har varit mycket där. Förr träffades man mycket mer och då var det fullmäktiges presidium som var med. Jag var inte så bekväm i det. Vänorter ska ge något mer. för folket, föreningar och näringsliv. Sandefjord begärde själva att få lämna. Jag tror att de upplevde att det inte gav något. Man ska inte bara ha en vänort för sakens skull. De ska ge ett mervärde.

Det har funnits andra samarbetsorter

– Sverige-Nicaraguaföreningen lyfte frågan om att starta ett samarbete. Det var i samband med att vi hade många personer som kom från Latinamerika. Det varade i några år men dog ut och försvann.

– I början av 1990-talet hade vi ett samarbete med regionen Tartumaa. Där var jag två, tre gånger. Vi hade ett arbetsmarknadsprojekt inom LO där vi gjorde i ordning prylar. Estland hade just brutit sig ur Estland. Vi skickade kläder och tvättmaskiner. Det fanns en önskan om att hjälpa dem. Men när vi hade varit där några år hade de fler datorer på skolorna än vad vi hade. Sjutton vad de utvecklades snabbt.

Lotta Stenkul, kommunalråd (M):

– Jag har varit kommunstyrelsens ordförande i sju år och under tiden och det utbyte vi har haft är med Karlovy Vary. Det är där det har hänt lite mer. Jag har varit där två gånger och det har varit lite julkort och mejl. Det är den enda vänorten jag haft kontakt med. Kinesiska vänorter har varit uppe, men det tackade vi nej till. Vi hade ingen naturlig koppling till det alls.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

Fler nyheter om Varberg hittar du här

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här