Våld i nära relationer: "Man måste våga ställa frågan om man anar att någon är utsatt”

Marcus Gustavsson ägnar sitt liv åt att försöka spåra och förhindra våld i nära relationer. Hans egen farmor berättade först på sin dödsbädd att hon varit utsatt.
– Då först erkände hon att farfar inte varit snäll mot henne, berättar Marcus Gustavsson

ANNONS
|

Han arbetar som chef inom hemtjänsten i en annan kommun än Varberg och har gjort det till en bisyssla att undervisa om hur våld i nära relationer fungerar. I torsdags var han en av huvudtalarna på en föreläsningsdag som anordnades av Öppna företag i Varberg. När arbetsgivare inom företag och kommun nu tar krafttag i kampen mot våld i nära relationer har Marcus Gustavsson råd att ge.

– Ser man tecken på att någon i ens närhet blivit utsatt för våld så måste man våga ställa frågan om det är så. Det är nummer ett, det finns ingen annan metod. 9 av 10 kommer att svara nej.

ANNONS

Den första frågan signalerar att man bryr sig och att man ser att det finns ett problem.

– Det är en naturlig reaktion att svara nej eftersom det finns så mycket rädsla och skam i att erkänna, förklarar han.

Ett hjälpande telefonsamtal

Han rekommenderar att samtidigt vid första samtalet ge information om Kvinnofridslinjens arbete.

– Dit kan vem som helst ringa anonymt, antingen om man själv blivit utsatt, om man misstänker att någon annan i ens närhet blir det eller om man som arbetsgivare vill ha stöd och hjälp i att närma sig problemet, säger han.

Marcus Gustavsson menar att det kan vara svårt att upptäcka att någon i ens närhet blir utsatt eftersom offret ofta känner skam. Först på sin dödsbädd berättade hans egen farmor att hon, som var gift med en alkoholist med periodiska återfall, hade varit utsatt för våld i hemmet.

– Jag tänkte: ”Varför har vi inte pratat om det här? Varför visste jag ingenting?”

Det var en annan händelse som inträffade tidigt under hans yrkesliv som också påverkade honom djupt.

– Jag hade en arbetskamrat som jag tyckte mycket om och som jag ofta jobbade tillsammans med. Jag märkte att hon gick klädd i långärmat och polokrage även om det var sommarvarmt ute och det tyckte jag var märkligt. Jag noterade också att hon hade en man som var väldigt kontrollerande. Han hämtade och lämnade henne varje dag på jobbet.

ANNONS

Fick bestående hjärnskada

Några år senare när han avslutat sin tjänst på arbetsplatsen fick han av en tidigare kollega reda på att kvinnan blivit så svårt misshandlad av sin man att hon hade fått en bestående hjärnskada och inte längre var förmögen att klara sig själv.

– Tänk om jag då hade haft den kunskap som jag har nu. Så många gånger har jag tänkt att jag borde ha ställt frågan om hur hon egentligen hade det hemma, säger han.

Marcus Gustavsson menar att man som arbetsgivare kan göra en hel del.

– För många utsatta är arbetsplatsen en fristad. Där finns en gemenskap som kan stötta.

Ghadi Ghazale som är kommunpolis i Varberg påpekar att våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser. En gång i veckan får polisen samtal som handlar om våld i nära relation.

– Länge var vi inom polisen dåliga på att prioritera den här typen av brott. Våld är det som skrämmer, skadar eller kränker. Offren säger ofta att det är det psykiska våldet som är värst.

Främst kvinnor som utsätts

Det är övervägande kvinnor som utsätts. Varje år dödas 15 kvinnor i Sverige på grund av våld i nära relation.

– Kanske fyra procent kommer till polisens kännedom och mörkertalet är stort. Det är viktigt att skaffa sig kunskap, att ta signaler på allvar och att våga anmäla och vittna, säger Ghadi Ghazale.

ANNONS

Polisen samarbetar också med kommunen och regionen som nu samlar kraft för att bli bättre arbetsgivare utifrån den här frågan. I en revision 2017 fick Varbergs kommun upp ögonen för att det fanns brister i arbetet för att spåra medarbetare som blir utsatta för våld i en nära relation. En handlingsplan togs fram och sedan något år tillbaka har 300 chefer inom kommunen utbildats för att bli bättre på att spåra och hjälpa anställda som blir utsatta.

– Jag upplever att vi har fått mer kompetens i hur man kan hantera sådana här frågor. Nu ska vi göra en utvärdering och se hur vi kan gå vidare, säger Carl Bartler.

Hjälp och stöd:

Kvinnofridslinjen, 020 50 50 50. Nationell stödtelefon på flera språk.

Relationsvåldsteamet, 0340 885 00. Hjälp och stöd till dig som är utsatt för våld och för dig som har vålds- och aggressionsproblematik.

Kvinnojouren, 0340 105 11 (dagtid) och 0702 51 74 40 (kvällar och helger).

Läs mer: Lenas mamma utsätts för våld i nära relation: ”Kommer att bli hennes död”

Läs mer: Kvinnornas berättelser om våldet bakom stängda dörrar

Läs mer: Anna utsattes för våld i nära relation – våldtäkterna normaliserades

Läs mer: Varbergs kommun markerar mot våld i nära relation

ANNONS