Utredning pekade på riskerna med stationshuset redan för flera år sedan

Att tunnelbygget skulle innebära hög risk för att stationshuset skulle får skador har varit känt i flera år. Huset står i den gamla strandlinjen och omges av ett tjockt lager av lera.

ANNONS
|

Tunnelbygget kommer passera allt från hårt berg till tjocka lermassor. Just vid stationsbyggnaden är det upp till tolv meter lera ner till berget – vilket är mycket med Varbergs mått mätt. Stationshuset står på den gamla strandlinjen och allt härifrån och ut till havet är av människan skapat land – något som syns tydligt på gamla fotografier och kartor.

I en utredning om risk för sättningar i fastigheter inför bygget av Varbergstunneln från 2016 identifieras stationshuset, stora delar av kvarteret Verkstaden (där China Sea ligger) samt stora delar av kvarteret Tattarkullen (där Heimroths Biluthyrning ligger) som riskobjekt för de planerade stödkonstruktionerna inför tunnelbygget.

ANNONS

”Stationshuset i två våningar från 1880 borde vara grundlagt på pålar som är nedslagna till berg, men inget från fastighetsinformationen ger stöd för detta”, står det i rapporten.

Väntar på ritningarna

I skrivande stund har Trafikverket beställt fram ritningarna på stationshuset. De har inte anlänt ännu men Mathias Wärja från Trafikverket, projektchef för Varbergstunneln, säger att ritningarna inte kan innehålla så mycket annan information än just detta – att huset står på pålar.

– Om jag tillåts spekulera lite så kan det ju visa sig att det fattas en påle. Kanske har någon blivit murken eller slagits ner felaktigt en gång i tiden? Det vet vi inte.

Avsaknaden av en eller flera pålar skulle alltså kunna vara en del av förklaringen till sprickan i stationshuset. Trafikverket och Implenia sitter i möte nu under förmiddagen och mer information om sprickan kan komma vid middagstid.

Spontning med försiktighet

Eftersom stationshuset utpekats som ett hus som kunde ta skada av spontningen har spontningen här skett med en speciell metod:

– Metoden utanför stationshuset är en väldigt snäll metod mot fastigheter som ligger i närheten. Därför är vi lite förvånade över att vi ser det här hända. Och därför vågar vi inte riktigt säga att det är spontningen som orsakat sprickan än, säger Mathias Wärja.

ANNONS

Hur nära har ni spontat med den mindre milda metoden?

– Tillräckligt långt bort. Den har inte påverkat. Det kan jag säga. Det är tillräcklig marginal.

Kunde ni gjort något annorlunda för att förhindra den här sprickan?

– Jag kan inte svara på det än. Vi måste få titta lite mer på detta innan vi kan svara på det.

Stora delar av Verkstaden och Tattarkullen är ju högriskklassade också. Hur har spontningen påverkat dem?

– Dem har vi inte sett någon påverkan på. Jag har inte fått rapporter om att något ser avvikande ut vad gäller dem.

Vad är utmaningen att bygga i lera?

– Utmaningen ligger i den dåliga bärigheten. I områden med mycket vatten, det vill säga lera, måste man på något sätt få en grund att bygga fastigheter på så de står stabilt.

Mark med dålig bärighet kan göras byggbar bland annat genom att husen grundläggs på pålar. Pålar slås ner genom leran till berget och skapar därmed en stabil grund för huset att byggas på.

Spontning innebär att spont (delar som bildar en vägg) slås ner i marken. Sponten isolerar två platser i marken från varandra – i det här fallet tunnelbygget och de omkringliggande husen. Spontens uppgift blir att isolera vibrationerna till det inspontade området.

LÄS MER:Järnvägsstationen och tunnelbygget evakuerat av säkerhetsskäl

LÄS MER:Senaste nytt om sprickan i stationshuset

LÄS MER:57 byggnader riskerar sättningsskador

LÄS MER:Så ska fastigheterna i centrum skyddas

ANNONS