Mikael Blasiak uppmärksammades i en artikelserie som tidningen Dagens Arbete gjorde 2018. Granskningen konstaterade att vuxenutbildningarna hade stora brister. Mikael Blasiak fanns med som ett talande exempel. Efter att ha förlorat sin sambo i cancer ville han vända sitt liv i en ny riktning.
Han kom på idén att utbilda sig till svetsare och blev hänvisad till en utbildning på Lernia i Halmstad av Arbetsförmedlingen. Men utbildningen visade sig inte alls motsvara Mikaels förväntningar. I stället för att svetsa fick han tyda tågtidtabeller och det visade sig att skolan saknade behöriga svetslärare.
I en uppföljande artikel påstod Arbetsförmedlingen att anvisningarna av arbetslösa stoppats till industriteknikutbildningar på 13 orter. Något som enligt Mikael Blasiak inte stämmer.
Fler känner sig illa behandlade
Hallands Nyheter träffar Mikael Blasiak och Robert Kristiansson i Mikaels bostad i Rolfstorp. Ett rum på nedervåningen har gjorts om till tv-studio. Härifrån sänds programmet ”Varning för Arbetsförmedlingen” varje vecka via Pirat-tv.
Efter att Mikael Blasiak började ifrågasätta utbildningen blev han utkastad och har därefter på ett närmast rättshaveristiskt sätt ställt frågor, begärt ut handlingar och försökt förstå Arbetsförmedlingens agerande. Något han har hållit på med heltid under snart fyra års tid. Han har under denna tid bara sökt ett enda jobb. Längs vägen har han kommit i kontakt med andra som känner sig felaktigt behandlade. Ytterligare två svetslärare som arbetat på olika utbildningsorter i Västsverige är starkt kritiska till hur utbildningarna bedrivs.
Lernia saknade behörig svetslärare
Men först till Mikaels parhäst Robert Kristiansson. Han var tidigare kursansvarig svetslärare för IW-utbildningen i Halmstad men slutade den 31 januari 2016. (Förkortningen IW står för international welder, alltså internationell svetsare.)
När Robert slutade hade Lernia i Halmstad ingen ny behörig svetslärare vilket de var tvungna att ha för att leva upp till de krav Arbetsförmedlingen hade ställt vid upphandlingen. De lät Robert stå kvar som svetslärare på pappret.
”Dold agenda”
Allt material som Mikael Blasiak och Robert Kristiansson har fått fram, varav hundratals inspelade telefonsamtal, är sammanställt och publicerat på nätet till allmänhetens förfogande.
– Myndigheten har en dold agenda som vi inte förstår oss på. När de ska granska trycker de ner och tystar dem som klagar, säger Robert Kristiansson.
Mikael Blasiak och Robert Kristiansson har försökt begära ut uppgiften från Arbetsförmedlingen om hur länge Robert stod som ansvarig svetslärare. En uppgift som de är säkra på att myndigheten har men vägrar lämna ut.
– Vår slutsats av all den sammanlagda dokumentationen som vi har samlat är att Arbetsförmedlingen har haft god kännedom om de allvarliga bristerna i sina externt upphandlade utbildningar och därför medvetet undvikit att ta emot uppgifter och klagomål som påvisar detta, säger Mikael Blasiak.
Avtalen skulle ha behövt hävas
Skulle Arbetsförmedlingen tagit emot klagomålen och utrett uppgifterna hade avtalen behövt hävas, förklarar han.
– Det pågår ett gigantiskt slöseri av medborgarnas skattemedel som har en konkurrenshämmande effekt på utbildningsmarknaden. Genom att utbildningar som saknar behöriga lärare får fortlöpa stängs övriga aktörer ute.
Mikael Blasiak och Robert Kristiansson har också en sida på Facebook med namnet ”Varning för Arbetsförmedlingen” som ska fungera som en plattform och en samlingsplats där de kommit i kontakt med andra drabbade. De vill att materialet ska bli utrett och granskat. Nyligen blev det också klart att studenten Michaela Lundin, som läser en magisterutbildning i ledarskap och offentlig organisation vid Lunds universitet, ska använda materialet i sin D-uppsats som handlar om bristerna i uppföljning från Arbetsförmedlingens sida.
– Det är ett kartelliknande samarbete där Arbetsförmedlingen inte granskar anmälan om brister hos de upphandlade utbildningarna. Jag är övertygad om att de inte låter mitt ärende bli granskat för att de inser att det skulle få konsekvenser. Andra arbetssökande som jag har varit i kontakt med har de varit betydligt tuffare mot och dragit in ersättningen för när de inte har sökt jobb.
Arbetsförmedlingen vill trots att Mikael Blasiak har lämnat in en fullmakt inte kommentera hans ärende.
Vad säger Arbetsförmedlingens regler angående ersättning? Behöver man söka jobb för att ha rätt till ersättning?
– Vilka krav som ställs på deltagare i program att söka jobb ser olika ut beroende på vilken planering som finns för den arbetssökande. För deltagare i matchningstjänster ställs högre krav på aktivt jobbsökande, medan det till exempel under perioder med insatser som syftar till att ta reda på vad deltagaren kan arbeta med, eller vilka ytterligare insatser han/hon behöver, inte alltid finns krav på att aktivt söka jobb, säger Hans G Larsson, pressekreterare på Arbetsförmedlingen.
Hur kommer det sig att ni har sett genom fingrarna under fyra års tid med Mikael Blasiak som enligt egen utsago bara sökt ett jobb under denna tid?
– Vi avböjer som sagt att kommentera det enskilda ärendet. Anklagelserna om kartelliknande samarbete stämmer naturligtvis inte. Vi har svarat på frågor om detta i cirka tre års tid från olika journalister på olika redaktioner och då berättat om våra kontroller och uppföljningar, samt om de anvisningsstopp vi använt i samband med inkomna klagomål.
Vid den senaste upphandlingen av svetsutbildning i Halmstad vann företaget Veldi. Veldi bedriver svetsutbildning på flera orter i Sverige men lärare som arbetat där vittnar om stora brister.
Utbildningen saknade utrustning och verktyg
En av dem är Helena*. Hon delar bilden som Mikael Blasiak och Robert Kristiansson har.
– De anställer lärare och fyller på med elever men har ingen utrustning, inga verktyg och inte ens böcker, säger hon.
Ändå lyckas de få godkänt av Svetskommissionen som är den branschorganisation som har till uppgift att inspektera svetsutbildningar och godkänna svetslärare. Personalomsättningen är extrem, enligt henne. Hon gick själv in i väggen av att försöka utbilda eleverna i den omöjliga miljön där hon fick ta hjälp av Youtube för att bedriva utbildning.
När hon har ifrågasatt det har hon blivit hotad av sin gamla arbetsgivare.
Hon är också kritisk till hur Svetskommissionen arbetar. Att få kvalitetsstämpeln från Svetskommissionen kostar mellan 100 000 och 200 000 kronor. De kan godkänna utbildningar utan att ens ha varit på plats.
Industriteknik Bas i stället för svetsning
Adam* arbetade som svetslärare på Veldi i Borås i en och en halv månad innan han fick sparken. Inte heller där fanns någon utrustning eller något material. Eleverna skulle läsa Industriteknik Bas i sex månader. Adam hade anställts som svetslärare men fick frågan om han kunde undervisa i Industriteknik Bas i stället. Då skulle han först behöva läsa in sig på ämnet genom självstudier. Något han inte var sugen på. Då blev han uppsagd.
– Det är bluff och båg. Det finns inte ens en brandsläckare i verkstaden, säger han.
– Branschorganisationen ser mellan fingrarna. Det är synd om killarna och tjejerna som går de här utbildningarna, fortsätter han.
På frågan om Arbetsförmedlingen har gjort någon kontroll av Veldi svarar Hans G Larsson att de följt upp Veldi på nationell nivå på så sätt att deras verksamhet har fått få klagomål, bara ett par stycken, vilket är under riksgenomsnittet. Vid två tillfällen har de haft leverantörsdialog, en gång i maj och en gång i oktober. Dessa brukar vara fysiska men har genomförts digitalt på grund av pandemin.
Svetskommissionen godkänner utbildningar
Mathias Lundin, vd för Svetskommissionen, berättar att de jobbar hårt för att skolorna ska vara bra.
– Alla är inte det. Det är inte tvingande att följa branschens krav.
Enligt Tillväxtverket ligger svetsare på fem i topp av bristyrken i flertalet regioner. Men att ha en svetsutbildning är dyrt. Arbetsförmedlingen har fått rejält bantade anslag.
Mindre än hälften av alla svetsutbildningar är godkända av Svetskommissionen och enligt Mathias Lundin finns det utmärkta skolor som inte är godkända. Men det finns också skräckexempel som han säger där eleverna inte får lära sig någonting på 30 veckor.
Svetskommissionen gör löpande revisioner vart tredje år. Något som innebär en kostnad för skolan.
Att Svetskommissionen skulle godkänna skolor utan att ha varit på plats tillbakavisar Mathias Lundin.
– Vi besöker alltid på plats. Det är höga krav på lärare, de ska vara IWS-specialister utöver svetslärare och utbildningarna ska ha back up på lärarna. De får inte bedriva utbildning utan godkända lärare, säger han.
Ny chans
Efter att Veldi tagit över i Halmstad åkte MIkael Blasiak dit på ett informationsmöte för att se om hans dröm om att bli svetsare äntligen skulle kunna förverkligas men han blev besviken på nytt.
– De hade bara Industriteknik Bas att erbjuda. Att låta eleverna gå Industriteknik Bas blir mycket billigare för företaget eftersom det är en renodlad teoretisk utbildning som bedrivs via självstudier. Det behövs då ingen yrkesbehörig lärare och den är enbart studieförberedande.
Mikael Blasiak ifrågasätter att den får finnas med i upphandlingen bland yrkesmodulerna eftersom den inte är yrkesförberedande.
Tillbakavisar kritiken
Roger Psajd, vd för Veldi kompetens, framhåller att ingenting i den kritik som framförts mot företaget stämmer.
– Jag vet var den här kritiken kommer ifrån och de är inte de mest trovärdiga, säger han.
Enligt Roger Psajd har Veldi blivit utredda fram och tillbaka. De har alltid haft topputrustning.
Utbildningen i Halmstad har haft en svetslärare men ska nu få två lärare eftersom tio komvuxelever ska läsa en utbildning hos dem.
– Lärarna har arbetat som lärare flera år och är IWS-utbildade samt har svetsarprövningar i de metoder de undervisar inom. Alltså de har stor lärarerfarenhet och är mycket kompetenta, säger Roger Psajd.
Något besök från HN på utbildningen är inte aktuellt i nuläget eftersom de har besöksförbud i och med pandemin.
LÄS MER:Forskaren: ”Arbetssökande befinner sig i en rättslös situation”
*Fotnot: Helena och Adam heter andra namn i verkligheten.
