Tvillinghusen är en svårlöst gåta som söker sitt svar

Rådhuset och stadshotellet var rena barnleken i jämförelse. Tvillinghusen bjuder motstånd när historien ska skrivas. Vi tog en tur i de hemlighetsfulla tvillingarna vid Eskilsgatan tillsammans med husdetektiverna.

ANNONS
|

I en ambition att berätta om sina äldre fastigheter har Varbergs Fastighets AB satt upp plaketter som kortfattat berättar om husens historia. Rådhuset och huset som rymmer bland annat Varbergs Stadshotell & Asia Spa har hunnit få sådana plaketter. Den vars nyfikenhet retas av plaketterna kan finna mer fakta om byggnaderna på fastighetsbolagets hemsida.

Varbergskännaren Gunnar Carlsson – författare till flera Varbergsböcker – är den som tillsammans med Varbergs Fastighets AB:s Alexandra Ericsson rotat i källorna för att kunna teckna husens historia. Plaketter till bland annat Varmbadhuset och Societetshuset är klara och de ska sättas upp så snart omständigheterna tillåter det.

ANNONS

– Vi vill ju göra något kul av det och verkligen uppmärksamma husen men det är svårt att planera nu under coronapandemin, säger Alexandra Ericsson.

Men även Tvillinghusen i korsningen Eskilsgatan Kungsgatan ska få plaketter. De är dock inte klara. För vad ska berättas om dessa hus? Vad kan berättas? Husdetektiverna Carlsson och Ericsson stöter på patrull. De vanliga källorna sviker.

Vi träffar Gunnar Carlsson och Alexandra Ericsson och drifttekniker Peter Fritzon utanför Tvillinghusen en solig marsdag. Att husen kallas Tvillinghusen är inte svårt att förstå. De ser likadana ut.

– Det här skulle ju bli en fin paradgata upp från stationen, säger Alexandra och pekar längs Eskilsgatan.

Industrialism och järnväg

En tidsresa till tvillinghusens tillkomst går i grova drag till det sena 1800-talet. I stenbrotten svettas stenhuggarna, i hamnen lossar hamnarbetarna bommullsbalar och i Societetsparken flanerar kurortsgästerna. Segelskutor och ångbåtar anlöper hamnen, ångloket visslar och gnisslar och uppe på Eskilsgatan tronar två nya hus i sten. Det norra huset är troligen uppfört på initiativ av konsuln och skeppsmäklaren Carl Fredrik Bernhard Lundgren och det södra huset på initiativ av handlaren Thure Nikodemus Memsen.

Drifttekniker Peter Fritzon visar vägen in i det södra huset. I mycket är det på insidan en modern kontorsbyggnad. I korridorerna ligger plastmattor, men breda lister och spegeldörrar påminner om att huset kommit till i en tid före vår.

ANNONS

Uppe på vinden ser vi tjocka bjälkar som bär upp taket. I ett prång ligger byggnadsdetaljer som sägs ha tillhört Gerlachska huset. Men vi vet inte säkert. Ytter- och innerväggarna är tjocka.

Ståtligt trapphus

Vårt besök i det norra huset får undertecknad att vilja byta om till middagen. Håret måste upp i ordnad frisyr och långklänningen ska på. Fotografen bör leta upp fracken och hänga på medaljerna. Oj vad fint huset är! Trapphusets stentrappa sveper elegant upp längs en vinröd vägg. Räcke i gjutjärn och trä, högt i tak, ljus från blyinfattade fönster, stuckatur i taket – var är min drink?!

Som väl är får vi Gunnar Carlsson och Alexandra Ericsson till bordet under denna vår imaginära finmiddag. Vad passar väl bättre att prata om än husens historia och arbetet med att teckna den? Så vad vet vi? Byggår? Arkitekt? Nej, dessvärre.

– Tanken var att hitta tillkomsten via bygglovet. Ture Jonsson på stadsbyggnadskontoret är en fena på att hitta i alla otänkbara skrymslen och vrår och jodå, bygglovet från 1890 fanns i kommunarkivet, berättar Gunnar Carlsson.

Där dök uppgiften om Memsen och Lundgren upp.

– Men där står inget om arkitekten. Jag får uppfattningen att allt sådant här skedde i en begränsad krets. Man noterade nog aldrig det för de som behövde veta visste redan. Varberg hade inte mer än 5000 – 6000 invånare. Det fåtal som var beslutsfattare var också aktörer.

ANNONS

Jakten på husens historia går genom intervjuer med tidigare verksamma i husen, kommunarkivet, arkivet på fästningen, landsarkivet i Lund – men coronarestriktionerna ställer till det. Arkiven är stängda för besök.

Sparsmakat i litteraturen

Varbergslitteraturen är inte heller till stor hjälp. Förre bokhandlaren Carl Anders Lundgren (1924-2015) var barnbarn till Carl Lundgren och han skriver bara helt kort om sin farfar i självbiografin och Varbergsskildringen I murgrönans svalkande skugga. Carl Lundgren gick i konkurs.

– Man kanske inte talade om konkursen i familjen? Om man tittar på vad som är skrivet av Henrik Jern, Carl Anders Lundgren och Bengt-Arne Persson så är det lite luddigt när det kommer till Tvillinghusen, konstaterar Gunnar Carlsson.

– Jag satt och pratade med Carl Anders många gånger men detta pratade vi aldrig om.

Nä, Gunnar Carlsson är inte nöjd. Det måste gå att hitta mer fakta!

Stora byggen

Men den tid som Tvillinghusen kom till i är väl dokumenterad och arkitekturen kan berätta om nyrenässans och inspiration från boulevarder.

– Det var naturligtvis en eufori under det sena 1800-talet. Allt växte. Järnvägen kom och hamnen togs över av staden och byggdes ut. Flera stora byggnader tillkom under årtiondena runt sekelskiftet: Rådhuset, södra folkskolan (Rosenfredsskolan), Adamsonska huset... Man byggde i sten och brandsäkrade staden. Det var inte speciellt mycket bostäder som tillkom utan det var de här stora byggnaderna: Läroverket, lasarettet, Östergården...

ANNONS

Många verksamheter

Under 1960-talet och 1970-talet användes det norra huset av ABF. Här har även Knut Nilsson Konditori och Grammofonbar, Apoteket Kronan, grosshandlarna Hellborg och C F Bagge och Stefaco Reklambyrå haft adress. Borgmästare Jensen med familj bodde här under 1930-talet och åren däromkring.

I det södra huset har Gösta Nylanders speceriaffär huserat, liksom en läkarmottagning för barn, flera tandläkare och Stiftelsen Aftonsols daghem och lekskola.

I dag hyr VFAB ut lokaler i husen till en mängd olika företag och husen fungerar som kontorshotell.

– Husen ska fortsätta användas för kontorsverksamhet. Vi vill gärna att det ska vara lite familjekänsla i husen, säger Alexandra Ericsson.

Väntar lite till

Hur länge till ska man stångas i källorna innan det är dags att tillverka den där plaketten?

– Vi kan nog vänta lite till. Vi vill veta mer om livet i husen. Sådant är spännande, säger Alexandra.

Gunnar Carlsson hoppas kunna hitta arkitekten.

– Det hade varit spännande att få fram information om syftet med byggnationen, varför de byggdes som två hus, byggmästare och arkitekt... Jag har ju som ambition att veta mer om olika verksamheter som varit i stan och där är Tvillinghusen en spännande pusselbit, men också förstås detta med vilka som bott här innan verksamheterna tog över.

ANNONS

Tvillinghusen

Bygglovet för husen gavs 1890 men exakt vilket år som husen stod klara vet man inte.

Som exempel på sådant som dyker upp i efterforskningarna kan nämnas Olof Palmes besök hos ABF i det norra Tvillinghuset 1977. Han stannade till på blixtvisit och kaffedrickande på väg mellan Göteborg i Halmstad en januaridag det året.

"Att beskriva historia är ett ständigt pågående projekt. Det är ett levande arbete. Rätt vad det är stöter vi på en ny källa som antingen kompletterar eller kullkastar sådant vi redan trodde oss veta. Inget är hugget i sten – det är hela tiden nya saker som kommer fram", säger Gunnar Carlsson som tacksamt tar emot stort som smått vad gäller fakta och anekdoter från Tvillinghusen.

ANNONS