De senaste åren har flera villaområden uppförts längs Trönningenäsvägen. Just nu pågår planering för ytterligare bebyggelse på Trönningenäs, bland annat för ett område som kommunen kallar Trönningenäs inre. Området ligger norr om villaområdena. Stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden tycker att det skulle kunna byggas ungefär 70 bostäder där.
Detaljplaneförslaget har nyligen varit på samråd och det möts av massiv kritik.
Många av de som tyckt till om planerna bor i de nybyggda villorna. Den invändning som är gemensam för dem alla, nästan utan undantag, handlar om trafiksituationen.
Flera brevskrivare berättar om hur de köpt sina villor just med tanke på att området är lugnt och lantligt och barnvänligt. Att tillfartsvägarna till de nya bostäderna ska gå där deras barn leker och ett stenkast från deras egna uteplatser – nej, det gillas inte.
Villaägarna värnar lugnet på Fäxavägen och Travvägen. Många som tyckt om planerna under samrådet vittnar också om höga hastigheter och en otrygg trafiksituation på Trönningenäsvägen.
Trafiken ett bekymmer
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver att man redan i dag har många klagomål på trafikbuller från boende i området och att kommunen måste ta ett helhetsgrepp om Trönningenäsvägen för att komma tillrätta med problemen.
Trafikverket konstaterar att Trönningenäs är ett område utan service och att de som bosätter sig där blir beroende av bil. Trafikverket tycker att kommunen ska planera bostäder i befintliga samhällen i stället för som här - på landet.
Klagomål på trafiken och tyckande från Trafikverket i all ära – mäktiga länsstyrelsen (statens förlängda arm) kan upphäva kommunens detaljplaner och just det varnar länsstyrelsen för att den kan komma att göra om kommunen tutar och kör med det här detaljplaneförslaget.
Länsstyrelsen mycket kritisk
Kommunen har här planerat i riksintresse för naturvård (Klosterfjorden och Getterön) och i riksintresse för det rörliga friluftslivet och det gillas inte av länsstyrelsen. Länsstyrelsen påminner också kommunen om att den varnat för detta redan för flera år sedan. Naturmiljön är redan ansträngd av det som byggts de senaste åren och ytterligare exploatering kan bli droppen som får bägaren att rinna över.
Länsstyrelsen kräver också en miljökonsekvensbeskrivning för här riskerar miljön att påverkas negativt. Här finns fridlysta arter som åkergroda, skogsödla och kanske också fladdermöss.
Länsstyrelsen kräver också kommunen på en bättre förklaring av vad som menas med att fler bostäder skulle göra Trönningenäs till en "betydande mötesplats". Sociala frågor kan gott belysas mer än så, säger länsstyrelsen.
Efterlyser annan planering
Lars Fridén är en av dem som tyckt till under samrådet. Han är uppvuxen på Trönningenäs och i sitt yrkesliv som arkitekt och medarbetare på bland annat Stockholms läns museum och ArkDes / Arkitekturmuseet har han ofta följt och tagit del i stadsplaneringsfrågor. Han är inte emot att det byggs fler bostäder på Trönningenäs, men han vill att det sker utifrån en planering som värnar och stärker områdets kulturhistoriska särart och naturmiljöer.
– Det här är en plats med historia och för mig också ett visst mått av nostalgi. Mina släktingar har brukat jorden här. De har byggt stengärdsgårdarna och anlagt röserna som gjort marken odlingsbar. Det finns något viktigt i det. Jag menar inte att det ska bli så igen, för allt förändras och så ska det vara – men planeringen borde ta större hänsyn till platsen, säger han.
På Trönningenäs finns både gårdar och enskilda villor och massor av sommarstugor. Stugorna smyger längs klipporna vid havet och gårdarna hukar bakom de skydd som finns att få för vinden. Det är den typen av platsspecifika inslag som Lars Fridén skulle vilja se i planeringen.
– Det här området har formats av sin relation till klimatet och landskapet. Det är landskapet som bestämt var det byggts. Det gäller den gamla bebyggelsen men också 1950- och 1960-talens fritidshusbebyggelse.
Det västra villaområdets rutnätsplan med raka gator är för honom ett exempel där planeringen inte tagit utgångspunkt i områdets karaktär.
– Mycket av det här finns beskrivet i bland annat kulturmiljöprogrammet för landsbygden. Så kunskapen finns.
Värnar ekosystemen
Han är inte förvånad över länsstyrelsens kritik.
– Ekosystemen och kulturmiljön – det ska inte ens gå att förhandla om de värdena.
– Jag skulle vilja se en planering som tar hänsyn till de här sakerna. Som bevarar öppenheten, som säkerställer ett byggande som gör att marken kan fortsätta att brukas, som har en omsorg om att ta del av allt som byggts här – även fritidshusen – och som tar inspiration i den bebyggelsen.
”Vilse i Bullerbyn”
Lars Fridén skriver i sitt yttrande att kommunens planering riskerar att gå vilse i Bullerbyn. Han vänder sig mot det han ser som ett försök att skapa lantlighet, i stället för att från början ta vara på de värden som finns och addera det nya så att helheten blir något ännu bättre.
– Det är som att det bara är en historia som räknas och det är 1800-talets efter skiftena. De är synd om man begränsar kulturarvet till ett enda stilideal.
Lars Fridén säger att han ser ansatser och försök i detaljplaneförslaget, men att de goda idéer som finns skulle behöva tas några steg vidare.
– Den planering jag vill se kan innebära att det blir färre hus, men skillnaden måste inte bli enorm. Säg att man skulle få ner det till 50. Då kan man få in mycket av de här värdena och även stärka ekosystemen. Då kan man få något som anknyter bättre till platsen.
LÄS MER:Nästa giv på Trönningenäs – 70 nya villor och parhus
LÄS MER:Mataffär vid Lindhovsrondellen lär dröja
