Så har då Torggatan begränsats till endast ideella organisationer, skolklasser och politiska partier. Beslutet infördes i april och sedan dess har många läsare hört av sig om att det ekar tomt. Tobias Carlsson (L) håller med.
– Det har inte tagit sig så där jättesnabbt. Det var ganska glest i början. Det tar ju ett tag för de här grupperna att upptäcka den här möjligheten, säger han.
Han är ordförande i hamn- och gatunämnden och berättar att beslutet ska utvärderas till vintern när det finns tillgång till statistik.
Att se till att gatan blev luftigare var en av anledningarna till beslutet. Kommunen vill skapa utrymme för rörelse mellan torgets två områden och parkbänkarna och planteringarna längs gatan. För Tobias Carlsson är det också viktigt att ge plats åt fler aktörer än torghandlarna.
– Torget är ju inte bara en handelsplats utan också sedan gammalt en demokratisk mötesplats, säger han.
En förening som har tagit fasta på tomrummet är Ship to Gaza. Ulla Olsson säljer böcker och plånböcker på Torggatan ned mot Kungsgatan.
– Det är jättebra att föreningarna får stå här. Innan fick man ju knappt plats, man fick komma klockan sex på morgonen. Det är en jätteskillnad nu.
Marianne Dovemark tittar på ett par av böckerna och flikar in.
– Ja, det är en stor skillnad men det är väl bra att föreningarna får synas, säger hon.
Torg är ofta etablerade arenor för debatt. På Varbergs torg handlar många av diskussionerna om just torget själv. Att vara eller icke vara, att utveckla eller att bevara. Stadens torg är ett unikum med sina föreningar, knallar och intresseorganisationer. Få andra städer har en så levande stadskärna två dagar i veckan, året om. Det leder i sin tur till en uppsjö av behov och åsikter kring torget så väl nu som i framtiden. Regleringen av Torggatan är inte det enda som är nytt på torget. Ett nytt elektroniskt bokningssystem har införts. I och med det har kontantbetalning av hyra tagits bort och bokningskategorierna av torgstånd blivit färre.
Många av handlarna har stått på torget i tiotals år och har starka förankringar till sina platser och sina kunder. För en del av dem har de nya reglerna lett till stora förändringar. Strebe Milenkovski har stått på torget och sålt sin egen honung i sju-åtta år.
– Ja, det är ju på gott och ont. Torggatan är ju fenomenalt bra. Jag har halverat min försäljning sedan jag flyttade in på torget, säger han.
Eva Liljedahl har god insikt i de olika turerna kring torget. Efter 34 år som torghandlare är hon en del av stadsbilden med sitt butiksaktiga stånd Sköna plagg. Hon tycker att det var synd att stånden försvann från mittgången.
– Torget är ju en väldigt viktig mötesplats, en av de viktigaste i Varberg. Nu är Torggatan mer en cykelbana och hundpromenad kan man säga.
Hon tycker att det ofta sker beslut över huvudet på knallarna, att kommunen inte lyssnar. Hon berättar att hon funderar på att starta en gemensam grupp för alla försäljare, ett slags Torgets vänner.
– Det här handlar inte bara om mig utan om alla som står här. Det är ju vi som skapar torget, inte kommunen eller politikerna, säger Eva Liljedahl.
Även inom politiken finns delade meningar om hur området kring kyrkan, torget och Brunnsparken ska se ut i framtiden. Som HN tidigare har berättat har kommunen gjort en utredning under fem år om hur området kan utvecklas. Planen ska godkännas av kommunfullmäktige efter sommaren. Om utredningen går i genom behöver det inte innebära några faktiska förändringar – handfasta förslag går inte att hitta.
– Nej. Vi ser det mer som en meny som vi har lagt fram och som vi sedan kan beställa olika saker från. Utredningen behöver inte betyda att något händer, säger Tobias Carlsson.
Han kan alltså inte säga när, eller om, torgstånden och de kommunala borden ska fyllas med alternativen från menyn.
