Springförbud när gåfotbollen bygger vidare i Varberg

Vad gör du om tröttnat på att sitta hemma och glo? Allt fler väljer att spela boll – trots de aldrig tidigare i livet varit i närheten av fotboll.

ANNONS
|

Äntligen har aktiviteterna kommit igång. Det är härligt att se alla glada människor samlas i den mörklagda E-hallen vid Danska vägen. Det är Adnan Baincas Unite People FC som äntligen fått fart på verksamheten med gåfotboll efter uppehållet.

De flesta känner varandra sedan tidigare. Ett par har lämnat Ringhals efter fyra decenniers trogen tjänst. Andra träffades på discgolfen som också vuxit fram som en måttligt slitsam fritidsaktivitet för de lite mognare.

Flera ansikten är bekanta. Monica står påpassligt framme och gör ett par mål.

Har du alltid varit en fruktad målskytt?

– Nej, jag har aldrig spelat fotboll egentligen – bara med mina barnbarn.

Hur kul är det?

– Det är en rolig motion i stället för bara armar uppåtsträck. Man rör hela kroppen.

ANNONS

För många är hon känd för att servera mål – hamburgermål. Tillsammans med den nu avlidne mannen stod hon i Gillestugan som ligger strax efter trafikövergången i Apelviken. Tusentals gamla och unga har handlat hos henne, eller kanske spelat golf och hängt i spelhallen. Det var långa dagar från åtta på morgonen till 23.

Naser Bainca är far till Adnan, som var fyra månader när de anlände till Sverige från Kosovo-Abanien. Han har en gedigen fotbollsbakgrund som tränare i norr, Luleå, Överkalix och Norsjö.

Efter halva livet på svensk mark spelar han nu boll på Danska vägen. Naser har filmats av sonen och lagt ut på Facebook. Släktingar har häpnat när de sett Naser gå och spela boll. Aktiviteten bland landsmän kanske inte är så vanlig.

– En kompis i England sa ”vad fan gör ni, Naser. och spela fotboll. Är du sjuk?”

Ingemar Nilsson och Kjell Östling dubblerar aktiviteterna. På måndag discgolf – torsdag gåfoboll. Båda har spelat boll aktivt i Hanhals BK och Träslövsläge IF.

Hur är det att gå och spela boll när man en gång gått in för det, tagit för sig och kanske smällt på?

– Det är det svåra med detta. Jag spelade själv tills jag var 38. Här får du inte springa och du måste hålla igen lite. Ändå är det jobbigt. Du rör dig fort och får upp ett flås här, säger Östling.

ANNONS

Dåliga förlorare?

– Det är en annan femma... Det är man ju alltid oavsett om det är kortspel eller vad det nu än är.

Vare-födde Ingemar spelade upp till pojklaget fotboll med Läjet med Dan Larsson, ”Jompa” som hade affären Alfred Nilssons nere vid hamnen.

– Det var alltid svårt när vi skulle få ihop lag nere vid busshållplatsen. Vi var väl bara åtta, men vid glasskiosken stod det en massa ”ongar” som sa jag vill med. Sen fick man plocka.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

ANNONS