Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Sopslarv blir dyrt för kommunen

Skräp på fel ställen blev en dyr historia. Kommunen har under sommaren fått lägga stora pengar och resurser på att plocka skräp bredvid soptunnor. Arbetstimmar och pengar som skulle kunna gått till eftersatta områden.

HN berättade i somras om den ovanligt stora mängden sopor som slängts både i och utanför papperskorgarna, främst mellan Vikhyddan och Femte vik. Bara under juni hanterade kommunens komprimator 24 ton skräp mot 12 ton 2019. Att renhållningsarbetare fick jobba extra med soptömning och skräpplockning märktes tydligt i hamn- och gatuförvaltningens månadsrapport. 2,6 miljoner över budget för extra renhållning- inklusive tångstädning och toalettstädning blev summan. Dessutom tog skräpplockningen tid från annat jobb.

– I den ideala världen ska vi bara behöva tömma korgarna, säger Jenny Bergström, chef för drift och anläggning på hamn- och gatuförvaltningen.

Hon berättar att när städpersonalen fick lägga många timmar på att samla ihop skräp utanför tunnorna försvann tid från exempelvis ogräsrensning.

– I dagsläget har vi svårt att hinna med rensning i trafikområden i den omfattning vi önskar.

Ta bort mindre papperskorgar

Att situationen var extrem i år beror kanske på att många valde att semestra hemma. Många av kommunens papperskorgar är små och fylls lätt.

– Jag har viss förståelse för att man istället för att ta hem, eller går till en container längre bort, ställer sina sopor bredvid en full papperskorg. Det är mycket grejer som ska bäras från stranden till bilen ändå. Problemet är att fåglarna hinner före oss och sprider ut soporna.

För att minska renhållningsarbetarnas arbetsbörda med skräpplockning ska man byta ut några av de mindre papperskorgarna.

– Det blir en kombination av att ersätta dem med större nedgrävda sopkärl och smarta soptunnor, säger Jenny Bergström.

Smarta soptunnor på gång

En smart soptunna, Big belly, komprimerar skräpet och behöver inte tömmas lika ofta. Fåglar kan inte heller sticka ner näbben och rycka upp något ätbart. Dock är prislappen hög - 50 000 kronor styck - vilket HN berättade om i en tidigare artikel.

– Men då de har en större kapacitet att ta hand om skräp tror jag att smarta soptunnor på sikt tjänar in sig själv. Plus att antalet tömningar blir färre, säger Jenny Bergström.

Att arbetstillfällen skulle minska till följd av mindre skräphantering tror hon dock inte.

– Soptunnorna behöver fortfarande tömmas. Och våra arbetare kommer fortsätta åka längs exempelvis strandpromenaden för att se om det ligger skräp på marken. Det blir snarare en kvalitetsökning. Vi får tid att göra det vi egentligen ska.

Fler nyheter om Varberg hittar du här

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här