För Varbergspostens läsare är Hallands kulturhistoria museums föremålsavdelning ingen ny bekantskap. I nästan två år har vi berättat om föremål som sällan ser dagens ljus.
På söndag kommer arkeolog Leif Häggström med flera kollegor berätta om intressanta föremål som finns bevarade efter de utgrävningar som gjorts i Varbergstrakten. Här hamnar även de föremål som folk hittat när de satt spaden i trädgården.
Arkeologidagen är en nationell dag som skapats av Riksantikvarieämbetet.
– Många aktörer utnyttjar dagen för att visa en pågående utgrävning. Vi har valt att lyfta fram och visa våra arkeologiska samlingar som inte finns att se i utställningarna. Det är viktigt att visa hur mycket kunskap vi har här utöver det som inte syns, säger Leif Häggström.
– Folk kommer att få tillgång till det allra heligaste. Det är inte så ofta vi har besök här. Ambitionen är att vi ska öka antalet tillfällen då vi släpper in och visa hur mycket föremålen vi har. Vi har ju hundratusentals. Men på söndag kommer vi att koncentrera oss på arkeologin.
Vad är ni mest stolta över på museet?
– Det är en svår fråga, men museet har ett fynd som är topp tio, i världsklass. Men det har vi redan utställt. Det är Bockstensmannen. Hans kläder framför allt, men även själva gubben, är helt unik. Det finns inga motsvarigheter. Jag är inte riktigt säker på att Varbergsbor förstår hur unik han är, säger Häggström och tillägger:
– Vi har så mycket mer. Vi har en bredd av folks vardagsliv sedan islossningen fram till i dag.
Hur mycket finns det kvar i marken som gömmer sig?
– Det finns ganska mycket mer, men det finns inte föremål överallt. Många platser har ju inte varit så intressanta att bo och verka på tidigare. Många platser som i dag är intressanta att bebygga, har ju varit bra platser att bo på tidigare också. Det är därför man ramlar på fynd. Hittar man arkeologiska fynd innan man ska bygga är det en kvalitetssäkring på att det är en bra plats.
– Det finns massor av platser där man kan hitta saker. Men man måste ha en idé och ett syfte när man gräver. Man ska inte gräva bara för att det är kul att hitta saker. Ofta är motiveringen att rädda, annars hade föremålen gått förlorade när man bygger till exempel en järnvägstunnel.
Det har ibland knorrats fram kritik kring att arkeologer försenar byggen.
– Ja, det finns en del, men de flesta etablerade och erfarna byggherrarna planerar in arkeologin i byggprocessen. De är medvetna om att det finns där.
Vilka områden ser ni som mest intressanta just nu?
– Tunneln kommer ju att gå upp i det gamla Varberg. Bygget kommer att beröra stora delar av den gamla bebyggelsen. Det kommer att bli jättespännande när den kommer igång. Vi har mycket äldre fynd från Gamleby kyrka och Gamleby överlag som vi kommer att visa på söndag. Vi kommer att visa de äldre fynden från framförallt 1930-talet. Vi har inte fått in de fynden som är gjorda nyss. De håller fortfarande på med rapportunderlaget för att analysera vad det är. Museet här i Varberg får ett större ansvar för den halländska arkeologin i framtiden. Vi kommer att få in alla fynd som hittas i Halland med start 2017 och framåt.
Vad fick dig att bli arkeolog?
– Jag har alltid varit historiskt intresserad, att arbeta och vara utomhus. Som arkeolog kan man kombinera de här sakerna. Det är både ett tänkande och fysiskt arbete, både akademiskt och grovarbete. En spännande kombination av färdigheter.
Artikeln har tidigare varit publicerad i Varbergsposten
