Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Här i Tvååker går snacket lite annorlunda. Men den gamla dialekten börjar försvinna eftersom invånarantalet har tredubblats sedan 1960. BILD: Linda LC Berntsson

Sau konstigt de pradar i Tvauger

– Dialekten börjar tunnas ut efter all inflyttning Tvååker har sin egen dialekt. Det vet de flesta med några Fastarpsbor i vänkretsen. – Det är mycket diftonger som präglar språket.

Det säger Karl-Olof Andersson, 88. Han är född i Tvååker av föräldrar som var inflyttade i byn.

Karl-Olof är känd i samhället. Under några årtionden var han samhällets revykung.

Karl-Olof hade en lång politisk karriär för Centern. Han bodde under några år i Solna. I unga år arbetade han även som dräng i Abild. Det blev även en period i Göteborg under 1950-talet. Karl-Olof, om någon, har koll på utvecklingen.

Eftersom Karl-Olof fick influenser från andra rikssvenska dialekter blev det lite besvärligare att hålla fast vid hembygdens språk.

– Pappa ville att vi skulle prata fint, men jag försökte ändå att lära in dialekten.

Förr köpte Tvååkersbarnen inte godis. De ville ha ”geodis” på lördagskvällen.

I Tvååker går den mest tydliga gränsen mellan de halländska språkreservaten. Tungrots-R går över till de mer danska rullande R:en som finns söderut.

– Det är skorrande R i början av ordet, men mitten av orden blir R:en raka, säger Karl-Olof Andersson.

Runt omkring Tvååker finns det språkreservat som är stenhårda på sin dialekt. ”Läjesboa” har sin egenart liksom Morup och Glommen.

– De håller fortfarande hårt på sin dialekt i Glommen. Det har en sorts hemligspråk. I Träslövsläge skulle man kunna fiska, spänna boll (spela fotboll) och kunna dialekten.

Har Tvååker släppt kraven på rätt dialekt för att accepteras?

– Det är inte lika hårt här. Dialekten börjar tunnas ut efter all inflyttning. Det är nog en del stötar i Galtabäck som håller kvar vid det gamla. Och man märker att dialekten ändras när man kommer till Himle.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Varbergsposten