Vi träffar Jonas Petersson från stadsutvecklingsprojektet i parkeringshuset Briggen. Härifrån har vi god utsikt över området som ska omvandlas till Västerport.
Den mark som fotografen och jag tolkar som "asfalt" är för Jonas Petersson bärighet, höjder över havsnivån, markföroreningar, geoteknik och ledningar. Fast allt det där ligger ju under marken och syns inte innan man gräver i jorden eller studerar ledningskartorna.
Här står vi på konstgjord mark. Hela området var tidigare hav. I kommunens onlinekarttjänst Varbergs historiska fönster kan man se hur landet vuxit ut i havet etappvis.
Här har varbergarna lastat och lossat båtar, hållit magasin och arbetat i verkstäder. Många varbergare minns säkert också turbinhallen som låg där Briggen ligger i dag.
Innan husen i Västerport kan byggas ska hela området rustas för sitt nya uppdrag – att bära den nya stadsdelen.
– Vi ska skapa byggbar mark, sammanfattar Jonas Petersson.
Länsstyrelsen kräver svar
Exakt hur det ska gå till och hur hög den där marken ska bli är inte bestämt ännu. Länsstyrelsen var mycket kritisk till detaljplaneförslaget för Västerports första etapp (området längst i söder) både i samrådet och granskningen och har bland annat synpunkter på hur mycket, eller snarare lite, kommunen tänker höja marken inför bygget.
I sitt granskningsyttrande skriver länsstyrelsen: "Det behöver finnas säkerhetsmarginal för framtida stigande hav. Länsstyrelsen konstaterar att det är nu kommunen har möjlighet att höja området till lämplig nivå. När området väl är utbyggt kommer det bli svårare att anpassa staden till stigande hav... ...Om kommunen inte anser att området ska höjas måste kommunen visa hur man annars avser att skydda bebyggelsen för framtida stigande hav och säkerställa detta i planen."
Trots undersökningar kan marken bjuda överraskningar
Oavsett hur mycket kommunen väljer att höja – och vi ska återkomma till det – kommer sättningarna öka i marken. För att kompensera det och hantera tyngden från massorna i markhöjningen ska man lägga en tryckbank ute i havet.
– Den blir en kil av bergmaterial eller annat tungt material, under vattenytan, förklarar Jonas Petersson.
Innan marken höjs med massor av olika slag ska marken saneras från föroreningar. Undersökningar visar att det inte är värre än man befarat. Men exakt vad som finns på varje millimeter vet man inte. Överraskningar kan dyka upp.
– Det finns också rester under marken i form av pålar, fundament och plattor. När man rivit sådant som stod här tidigare har man rivit väggarna men låtit bottenplattorna vara kvar. Vi kommer behöva gräva bort sådana plattor och ta markprover under dem.
– Det finns också en stor kylvattenkulvert i området, från den gamla kraftstationen. Den måste vi kanske ta bort. Vi vet inte heller om den finns kvar hela sträckan eller bara på ett par ställen. Vad vi hittar i marken och att vi inte alltid vet vad som finns där på förhand är en utmaning i projektet.
När saneringen är gjord ska all ny underjordisk infrastruktur anläggas: Ledningar för el, tele, vatten, avlopp, spillvatten, fjärrvärme, internet och därtill en sopsug.
Höjdsättningen en av utmaningarna
Höjdsättningen av området – alltså hur mycket marken ska höjas – beskriver Jonas Petersson som en komplex balansgång med påverkan från stora delar av stan.
Vatten söker sig som bekant ut till havet och regnvatten som faller över Varberg är inget undantag. Området där Västerport ska byggas är avrinningsområde för ett drygt 400 hektar stort område. Regnvatten ända från Karlberg söker sig i dag längs Magasinsgatan och Otto Torells gata och vidare ner i hamnen.
I framtiden ska Magasinsgatan och dess förlängning äga uppgiften att vara skyfallsgata. Kort sagt: Kommer det tokmycket regn, så där som det kan göra någon gång per århundrade, ska det söka sig till havet längs Magasinsgatan. Det ska inte översvämma Västerport. Det är i alla fall kommunens plan.
– Hur vi än leder vattnet påverkar det olika delar av stan. Höjdsättningen i Västerport är ett tredimensionellt pussel.
Höjd över havet avgörande
Vi går ut från Briggen. Asfaltsytan utanför p-huset – ja, hela den här delen av hamnen – har en plushöjd på två meter. Våra skosulor befinner sig alltså två meter över havsytan.
I dag planerar kommunen för en plushöjd i Västerport på tre meter. Det betyder slarvigt uttryckt att husens entréer ligger tre meter över havsnivån. Räcker det? Varför inte höja mer?
Ponera en plushöjd på fyra meter. Då hamnar Västerport på en kulle. Vid ett skyfall skulle förmodligen såväl stationsområdet som Sjöallén, Societetsparken, Campus och till och med Västra Vallgatan riskera att svämmas över. Dessutom skulle tryckbanken och den nya kajen behöva dimensioneras annorlunda.
– Om vi höjer mycket här får vi till exempel en lång backe ner till Societetsparken. Det vill vi inte. Allt vi gör här får en påverkan på allt runtomkring, säger Jonas Petersson.
"Det här är inget oövervinnerligt"
Han låter blicken svepa över området innan han fortsätter:
– Det som är lite problematiskt är att det inte finns några tydliga riktlinjer. Vi har pågående diskussioner med länsstyrelsen om hur vi ska beskriva detta i detaljplanen på ett bra sätt.
– Synpunkterna från länsstyrelsen är tvådelade. Dels handlar det om hur vi tar oss an problemet. För det här är inget nytt. Sådant här måste man hantera i alla stora infrastrukturprojekt. Men i slutändan kan det också handla om att vi pratar om faktiska nivåer på marken.
– Plus tre-höjden är rimlig i förhållande till befintligheter runt omkring. Men vi får se vad avvägningen landar i. Man kan inte bygga utifrån att alla värstascenarier ska inträffa alltid. Det måste vara en samhällsekonomi i det man gör.
Frågan om höjdsättningen kan klarna i sommar. Som planeringen ser ut nu ska detaljplanen ut på en ny granskningsrunda i slutet av augusti. Kommunen planerar också att inleda saneringsarbetena i hamnen i höst.
– Det här är inget oövervinnerligt, men det är komplext, säger Jonas Petersson.
