Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/3

Sången ebbar ut när Dan slutar

Det råder en närmast andaktsfull stämning på Östergården. Ett 20-tal äldre har tagit sig, antingen med personalens hjälp eller för egen maskin, till dagrummet för att vara med på Dan G. Ahlgrens studiecirkel ”Minns med musik”.

Till en början är det mest personalen som pratar, men så snart som Dan har slagit an den första tonen i ”Amazing Grace” hörs klangrena toner från flera av de äldre. En fot börjar stampa takten i golvet.

Men snart är det slut på Dans sångstunder på kommunens äldreboenden. Han har en så kallad extratjänst via Studieförbundet vuxenskolan. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd som finansieras av staten. Då Arbetsförmedlingen drabbades av stora besparingskrav inför 2019 stod det klart att extratjänsterna skulle fasas ut under året.

– Jag tycker det är dumt, kan inte förstå det. I och med att jag gick arbetslös förut också så var jag även med om att man samlade ihop 20 personer och anordnaren fick 5 000 kronor för varje deltagare. Det var 100 000 i månaden som de drog in på det, säger Dan G. Ahlgren, 63.

Extratjänsterna har, främst från borgerligt håll, kritiserats som en dyr och ineffektiv arbetsmarknadsåtgärd.

– Alternativet är inte billigare. Det är att sparka på de fattiga. Det blir inte fler jobb för det, menar Dan G. Ahlgren.

Dan växte upp i Kinna, gick gymnasiet i Halmstad och flyttade senare till Göteborg. Nu bor han i Veddige.

– Jag är ingenjör i botten och har varit driftsingenjör på Televerket, berättar han.

När det blev neddragningar tog han ett avgångsvederlag och utbildade sig till vissångare för 20 år sedan.

– Jag tänkte satsa på att skriva musik. Det gick väl sådär. Musiken är väl på sätt och vis det värsta som kan hända, annars hade man kanske haft Volvo och villa vid det här laget, säger Dan G. Ahlgren.

Samtidigt beskriver han musiken som en självklar och på andra sätt en glädjefylld del av livet.

– Jag vaknar med sång. Jag vet inte när jag började sjunga, men jag var ju knähög i alla fall.

Vi går tillbaka till allsången. Engagemanget och stämningen i rummet stiger hela tiden. Även om inte alla kan sjunga med är det uppenbart att musiken sprider glädje. Härliga skratt brister då och då ut i rummet. Som när Dan precis har avslutat ”Mössens julafton”:

– Det var hur mössen firar julafton det. Så har vi de andra som är ute och smyger på julnatten, vilka är det då?

Det är tyst i några sekunder innan Birgitta Sjöwall, 84, brister ut:

– Alla raggare.

Dan G. Ahlgren:

– Raggare?? På julafton?

Birgitta Sjöwall:

– Jajamensan.

Vad vill de gamla sjunga för låtar annars?

– Ja du. ”Brännö brygga”. Allt med Taube. Allt med Sven-Ingvars. Taube är jag själv förtjust i. Det är ju visor jag håller på med i grund och botten, säger Dan G. Ahlgren.

Snart gör han sin sista arbetsdag. Men griper efter ett litet halmstrå.

– Här på Östergården och på Limabacka vill man fortsätta så det är möjligt att man kan äska pengar så att jag kan fortsätta. Om det inte blir så går jag tillbaka i arbetslöshet och det bryr jag mig inte om. Då går jag i pension, avslutar Dan G. Ahlgren.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

Fler nyheter om Varberg hittar du här

Superlokalt - här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här