Som barn läste hon sig igenom hela biblioteket i uppväxtorten Skärhamn. Bokslukandet övergick i skrivande. Sen kom livet in mellan raderna med utbildning, jobb och familj. Mellan tvätthögar och barnens potträning hittade Anna-Carin Svanå tillbaka till pennan. För sju år sedan önskade dottern att mamma skulle skriva en barnbok – och det blev starten på ett författarskap.
– Jag började skriva om det vi stod mitt i som familj, tre ungar i ett jättestökigt hus. Det blev startskottet för min bok Familjen Knas räddar Drutten, säger Anna-Carin Svanå.
Idag arbetar Anna-Carin som skrivcoach och diplomerad lektör, en ”personlig tränare” som hjälper författare med bokmanus på väg mot utgivning.
– De vill få andra ögon på sin text. Som författare blir man ibland blind för sin egen text. Som lektör har jag ett utifrånperspektiv och ser guldkornen som funkar och vad som behöver mejslas fram.
Började med videotips
”Tisdagstipset” har blivit ett stående inslag på Anna-Carins Facebooksida. Under den vinjetten ger hon tips till aspirerande författare. Videoserien har just nått 56 avsnitt.
– Det började som en personlig utmaning. Jag har alltid tyckt att det är obehagligt att synas i bild. Men det visade sig vara roligt. Eftersom det oftast sänds live drar det ner på prestigen, det kan bli precis hur som helst.
Sju tips – så blir du klok på att skriva en bok:
1. Skriv!
– De flesta böcker som inte är skrivna föll på just detta, att man aldrig började.
2. Börja inte från början
Det var en gång… eller?
– Börja med det som är lustfyllt att skriva. Tänkt inte på att du måste börja från början. Inledningen skriver man oftast om senare. Välj det som känns kul eller viktigt.
3. Skapa skrivrutin
Håll berättelsen vid liv med en egen skrivrutin. Välj en dag och ett klockslag.
– Kan man skriva lite varje dag tror jag det är bättre än att skriva en hel dag en gång i månaden. Om man skriver varje dag har man berättelsen levande hela tiden, och startsträckan blir kortare.
4. Tysta din inre kritiker
Din inre litteraturkritiker vaknar till liv när du sitter vid skärmen. Helt plötsligt recenserar du ditt påbörjade bokprojekt genom att sätta ett bottenbetyg.
– Om man skriver sitt första utkast får man låta bli att tänka kritiskt. Det är så lätt att den inre kritiska rösten sitter på din axel och dissar allt som skrivs. Låt bli att lyssna på den. Första utkastet är aldrig bra – men boken är inte färdig. Det är när man uppnåt en större textmängd som man kan börja jobba och mejsla fram så att det blir snyggt. En text genomarbetas många gånger. I första skedet ska storyn bara ut.
5. Skrivkrampen
Som en ovälkommen gäst kopplar skrivarsjukan ett krampaktigt grepp om din penna. Det tomma dokumentet törstar efter ord som inte vill ut. Ett tomt ark kan gäcka även den mest luttrade författaren. Tips för att råda bot på skrivkrampen: vila från verket eller testa att flödesskriva.
– Skriv allt som dyker upp i huvudet för att komma över blockeringen. Ignorera den kritiska rösten. Ställ en timer på några minuter och välj fem ord eller en mening att utgå ifrån. På något magiskt sätt kan fantasin komma igång när man öppnar kreativitetskranen.
Här är Anna-Carins skrivkrampstips: Skriv om ditt bästa, respektive sämsta semesterminne.
6. Grammatikgalenskap
Kommatecken, meningsbyggnad, subjekt och predikat – sätt punkt för grammatiken i ett inledande skede.
– Det är onödigt att fokusera på grammatik i början. Då handlar allt om historien, att hitta karaktärer, en struktur med hinder, motgångar, vändpunkter och ett klimax som leder berättelsen framåt. Språket kan alltid vässas efteråt.
7. Miljö, tid och målbild
Att jobba ostört är viktigt för att inte tappa tanketråden. Att avsätta tid för skrivandet är också av stor vikt.
– Man måste ge sig själv lov att ta den tiden i anspråk. Det är ingen annan som säger ’gå nu och skriv och sätt dig bakom den stängda dörren’. Man måste själv prioritera skrivandet, låta disken vänta och stänga av Facebook.
Det finns också en mental aspekt av den omgivande miljön som kan försätta sinnet i skrivarläge. Det kan vara att sitta i en favoritstol ämnad för skrivande, musik som gör att du kommer i rätt stämning eller en uppsatt målbild på väggen som i Anna-Carins fall.
– Jag har ibland en känsla för var slutet av berättelsen ska landa rent känslomässigt. Jag skriver ner den känslan på en lapp som jag sätter upp. Då ser jag tydligt målet, vart jag är påväg och hur jag ska komma i stämning.
Fakta: Anna-Carin Svanå
Bor: Varberg
Gör: Författare, lektör och illustratör. Jobbar 40% som gymnasielärare i Kungsbacka.
Bibliografi: Familjen Knas räddar Drutten, Familjen Knas går till sjöss, Morris och Dipsås i Rymden, För stort för att prata om och andra noveller
Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten
