I förra veckan berättade HN om de fristående förskolornas missnöje med kommunens nya ersättningsmodell. Nu kommer kritik även från gymnasiefriskolor som före jul fick besked om kommunens nya ersättningsnivåer för olika program 2014.
Koncernen Academedias skolor Drottning Blanka, Ljud- och bild- samt NTI-skolan har överklagat beslutet som för dem innebär lägre ersättning.
– Vi har haft ett visst pris under en lång tid. Nu måste vi snabbt organisera om och anpassa vår organisation till de nya priserna. Vi kan inte riktigt förstå hur det under ett år kunnat bli så här stora förändringar, säger Heidi Westman.
Friskolorna får en skolpeng som baseras på kostnaden för motsvarande kommunal verksamhet.
Men Heidi Westman anser inte att kommunen uppfyller lagens krav på transparens då den inte redovisar hur den nya ersättningen räknats ut.
– Vi har överklagat för att kunna granska underlaget och för att få reda på vad det här beror på. Finns det en bra förklaring får vi köpa det utifrån de nya förutsättningarna.
Kommunen har avvisat överklagandena med motiveringen att de kom in för sent. Det håller dock inte Heidi Westman med om och hon planerar att överklaga vidare.
Jimmy Kjellström, vd på Ljud- och bildskolan, tycker att situationen är tråkig.
– Det är en kraftig sänkning av bidragen som beror på den misskötsel som Varbergs kommun haft under en lång tid och som nu straffar eleverna, säger han.
På Drottning Blanka i Varberg är det främst vård- och omsorgsprogrammet, skolans största utbildning, som drabbas. Där sänks skolpengen med mer än en femtedel, enligt verksamhetschef Torbjörn Jansson:
– Det slår väldigt, väldigt hårt. Det är en remarkabel sänkning på ett enda program. Vi vill fortsätta hålla en god kvalitet, men det känns bekymmersamt, säger han.
Färre elever, en mindre totalbudget för gymnasieskolan samt ett nytt sätt att räkna ut skolpengen är orsakerna till förändringen, förklarar förvaltningschef Elisabeth Svennerstål-Jonsson. Numera bestäms ersättningen utifrån en riksprislista.
– Det har påverkat programmen lite olika, det har gett för- och nackdelar, men nu har vi ett renodlat, bra och tydligt sätt att fördela våra resurser. Vi har tittat på hur man gör i andra kommuner och det här är rätt så vanligt, säger hon.
Att kommunala PS-gymnasiet har sparkrav på sig drabbar alltså även friskolorna.
– Vi har alla att hålla oss till de pengar vi har att hantera. Man måste alltså anpassa organisationen och ställa om, säger Elisabeth Svennerstål-Jonsson.
