Att arbeta med golfbanan tillsammans är det roliga, tycker både Robert och Agneta.
Att arbeta med golfbanan tillsammans är det roliga, tycker både Robert och Agneta. Bild: Karin Hartmann

Robert och Agneta ser hinder som en möjlighet

På vintrarna tillbringar Robert Rådemar och hans fru Agneta mycket tid med att rita och bygga hinder till minigolfen i Societetsparken. Året runt får de nya idéer.

ANNONS

Minigolfbanan mitt emot Societetshuset är en av Sveriges äldsta minigolfbanor, byggd 1931. Banorna pryds av finsnickrade hinder med inspiration från Varberg. En byggnad som de flesta känner igen är Kallbadhuset som ligger nästan mitt emot minigolfen i Varberg.

– Vi tänker jämt på nya hinder, säger Agneta. Men allt passar inte för minigolf. Det ska tåla klättrande barn också.

Den som känner till Varberg känner också igen gamla vattentornet, Kallbadhuset och Bexellska ryggåsstugan. Varje hinder har en liten skylt som berättar vad hindren föreställer. Varbergsmotiven är viktiga för Robert och Agneta.

– Kanske blir det Grenåfärjan nästa gång, säger Agneta. Så får vi ha den kvar i Varberg.

ANNONS

– Gerlachska huset eller det nya vattentornet vore kanske roligt, flikar Robert in.

Till både Kallbadhuset och Bexellska ryggåsstugan har de fått ritningar att utgå ifrån.

Roberts pappa, Stig Rådemar, som tidigare hade hand om minigolfen är också med och slöjdar hinder på vintrarna.

Minigolfbanan har gått i släkten sedan starten. Roberts mor och far arrenderade den från 1968 innan Robert och Agneta tog över. Redan som tolvåring fick Robert hjälpa sin pappa polisen med golfbanan.

– Det var roligt att ta ansvar, säger han. På den tiden var banorna täckta av tegelstensmjöl som måste vattnas för att ligga rätt. Det gjorde jag. Så hjälpte jag till i luckan och sålde klubbor, minns han.

Robert och Agneta har hunnit gå i pension.

– Men det är roligt att ha lite lagom att pyssla med året runt, säger Robert. Det är anställningsintervjuer, ställa i ordning hinder och byta filtmattor som blivit slitna. I april börjar den nya säsongen med att tvätta banorna.

En solig dag som denna avlöser spelarna varandra hela tiden på de två artonhålsbanorna. De flesta är barnfamiljer. Robert och Agneta gör aldrig någon reklam.

– Det behövs inte, säger Robert, det ligger så bra till. Men vädret är viktigt. Om det regnar kommer inte folk.

ANNONS

På dagarna har Robert och Agneta flera ungdomar som sommarjobbar i glass- och kaffe kiosken och med golfen. På kvällarna kommer de själva ner och sitter i luckan, säljer klubbor, och städar banorna. Spelar själva gör de aldrig.

– Jag spelade en del som ung. Men nu blir det bara när jag testar ett nytt hinder, skrattar Robert.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

ANNONS