En kall vind sveper över strandängarna ute vid Getterön. Inne i den vindskyddade observationsplatsen ställer Reino Andersson in sin tubkikare för att spana in skärfläckorna. Nästan dagligen räknar han de svart-vita vadarfåglarna. Han går systematiskt tillväga och räknar dem från tre håll. För ett tag sen var de 328 stycken, den hittills högsta noteringen. En kraftig återhämtning från 70- och 80-talets nivåer då det bara fanns ett fåtal par.
Ringmärkning visar ålder
Något som har gynnat skärfläckan är anläggningen av Dammen ute på Getterön. Häckningsöarna är svåra att komma åt för rovdjur och fåglarna blev mindre beroende av väderlek och vattenstånd.
– För 19 år sedan, 1998, färgringmärktes ett femtiotal skärfläckor vid Getterön och i Båtafjorden. Två av dessa har setts vid Getterön i år, säger Reino Andersson.
Den äldsta skärfläckan har, vad man vet, blivit 27 år. Även om det har forskats en del kring skärfläckan och andra vadarfåglar finns det enligt Reino Andersson inte många svar.
Han började studera fågeln förra sommaren när han pensionerats från jobbet som lokförare och tror att beteendemönstret kan vara nyckeln till svaret varför skärfläckan ökar när andra vadare minskar. Tidigare har han under 30 års tid forskat på den svarta rödstjärten. Forskningen sker på amatörnivå men med hjälp av proffszoologer och han har lyckats få ett antal artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter.
Studierna av skärfläckan beräknar han hålla på med ett par år till.
Efterfrågar mer fördjupning
Fågelintresset hos allmänheten har aldrig varit så stort som nu. Tv-programmet Fågeläventyret har varit en bidragande orsak. Men Reino Andersson skulle gärna se att fler tog sitt intresse till en högre nivå och började forska.
– Det behövs mer fördjupade kunskaper och fler ledare inom fågelskådning.
För Reino Andersson började fågelskådarintresset när han som barn fick följa med föräldrarna till kolonistugan vid Delesjön. Där fanns inga kompisar men ett sparvhöksbo. Han fick en kikare och har skådat sedan dess.
Under flera års tid ringmärkte han sina svarta rödstjärtar och tyckte det var häftigt att kunna följa dem. Han åkte ner till Medelhavet och såg dem där.
– De blir som kompisar, säger han.
Fakta: Skärfläcka
Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) är en vadarfågel. Den är ungefär 43 centimeter lång med ett vingspann på 77-80 centimeter. Den långa uppåtböjda näbben är karaktäristisk.
Skärfläckan häckar i Europa och i stora delar av Afrika och Asien. I Sverige häckar de i stort sett bara i Skåne, Blekinge, Halland och på Gotland. De är flyttfåglar och anländer till Sverige i mars. De häckar i kolonier i kärr, på strandängar och gärna på små öar och holmar, i öppna kustpartier.
Namnet nämns av Linné 9 juni 1741 under sin Ölandsresa när han besöker Ölands södra udde. Skär- är ett dialektalt ord från Öland vilket kan betyda "ren, vit" eller skär i betydelsen holme/liten ö, som den häckar vid. Efterleden -fläcka kommer ifrån fläck. Namnet betyder alltså "den fläckiga fågeln som lever på små öar".
