Per-Anders och Kristina lägger all sin fritid på trädgården. Per-Anders tar dessutom ut en veckas semester varje år för att hinna rensa bland plantorna. Att klippa häckarna som omgärdar varje rum tar en vecka det också.
– Vi har gjort allt med vanlig spade och skottkärra. Och vi får nya idéer hela tiden. Nu håller vi på att bygga ett orangeri, säger Per-Anders med stolthet i rösten.
Redan som barn hade Per–Anders idéer för trädgården.
– Då fick jag inte. Det var min farmors trädgård från början och hon ville naturligtvis inte att jag skulle peta ner frön i rabatterna.
Det tar Per-Anders nu igen med råge.
Hilda Olsson på Eksäter var en välkänd profil.
– Hon brukade ge bort plantor, berättar Kristina, så många kommer ihåg henne. Hon gick aldrig. Hon sprang, sägs det.
Trädgården som Per-Anders och Kristina skapat är magnifik och spännande att gå runt i. Den är uppdelad i olika rum för att besökare ska få grepp om den. När man sett den Blå Trädgården, Den Vita Trädgården, Barnens Trädgård, Kryddträdgården och Rosträdgården så tror man att man sett allt. Tills man råkar gå in i en av dem från ett annat håll och nya kaskader av doft och färg dyker upp bakom de klippta häckarna. Dessutom finns Fruktträdgården och ett rum som kallas Heavy Metal kvar att undersöka.
– Det kanske blir lite rökmaskiner till den 21 juli. Det ska finnas något nytt att titta på nästa gång man kommer, säger Kristina.
Per–Anders och Kristina bjuder gärna in folk att titta på trädgården.
– Folk frågar ibland vem som sköter den och häpnar när jag säger att det är vi, säger Anders.
Det är kanske inte så konstigt med tanke på att trädgården till ytan är lika stor som Engelska Parken i Varberg och översvämmar av prunkande blommor i alla färger.
Men nog skulle väl Hilda vara nöjd med deras idéer ändå om hon kunde se dem?
– Ja, särskilt eftersom folk får komma och titta säger Anders. Hon tog gärna hit folk själv och bjöd på kaffekalas, med sju sorters kakor.
Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten