Järnvägen har präglat Varbergs västra delar sedan 1886 när linjen söderut mot Halmstad öppnades. 2025 ska Trafikverket bryta upp rälsen och ta ner ledningarna och lämna över spårområdet till kommunen. I höstas inledde samhällsutvecklingskontoret den utredning som ska svara på hur området ska se ut i framtiden.
LÄS MER:140 år sedan den frustande ånghästen band ihop Varberg och Borås
Det är samhällsplaneraren Katrin Sahlqvist som leder utredningen – en utredning som varit omöjlig att ens tänka på under de 135 år som spåren gått genom stan. Att få bort den barriär som spåren utgör har ända sedan 1980-talet varit ett av de tyngsta argumenten för järnvägstunneln. Nu är alltså tiden mogen att planera för ett västligt Varberg utan järnvägsspår.
– Det är ett stort område som är som ett blankt blad. Vad kan vi göra med den här ytan? Hur kan personer i olika målgrupper lockas av det här området? Det ska vara en attraktion i sig, att gå till det gamla spårområdet. Det här är ett jättespännande projekt att jobba med, säger Katrin Sahlqvist.
Stadskärnan och Apelviken
Utredningen omfattar området från Engelska parken till Hamra. Det är uppdelat i fem delområden: Engelska parken och Platsarna, Kurtinen, Hästhaga, Apelviken samt Jonstaka och Hamra.
Apelviken är först ut och den som har idéer för det området gör bäst att skynda sig. Kommunen tar emot idéer fram till den sista februari. Ett första förslag kan vara klart i april eller maj.
Några samråd blir det inte tal om i det här skedet – det är ingen detaljplan som tas fram. Däremot kommer utredningen att presenteras i sin helhet för medborgarna när den är klar – troligtvis vintern 2021/2022.
Många beslut återstår
Utredningen ska resultera i förslag till förstudier som i sin tur kan leda till investeringar i vad det nu kan bli. Några konkreta exempel kan Katrin Sahlqvist inte ge i det här läget.
– Vi har börjat titta på hur man gjort på andra ställen i Sverige och världen. Det finns de som odlar på gamla spårområden, har gång- och cykelvägar, konstinstallationer och tillfälliga verksamheter med olika saker under olika årstider.
– Vi har också sett exempel där man bevarat delar av spårområden som en historisk plats, för att man ska se hur det såg ut en gång i tiden, säger Katrin Sahlqvist.
LÄS MER:Förening vill ha rosenträdgård och elbusslinje på spårområdet
Stadsodling och park
Ett exempel på ett grönt gammalt spårområde finns vid ett nedlagt industrispår vid Eriksdalsbadet i Stockholm. Där finns en stadsodling som odlar i pallkragar.
Exempel på cykelvägar och parker som tagit plats på gamla järnvägsspår finns på flera platser, bland annat i London och New York och oräkneliga platser i Sverige. Men vad det ska bli i Varberg är alltså inte bestämt än.
Strandskydd och kulturvärden
Vad gäller Apelviken har Katrin Sahlqvist och hennes kolleger börjat studera vilka förutsättningar som gäller. Där finns bland annat riksintressen, natur- och kulturvärden, strandskydd och översvämningsrisk att ta hänsyn till.
– Det är sådant som är viktigt att förhålla sig till när man planerar. Sedan får vi väga olika intressen mot varandra när vi väljer vilka förslag vi ska gå vidare med för respektive delområde. Vi är måna om att samla in tankar från allmänheten, säger Katrin Sahlqvist.
Från denna första utredning till verkstad kommer det krävas både fler utredningar och konkreta politiska beslut om åtgärder och investeringspengar.
– Allt kommer inte kunna hända på en gång men det är väldigt positivt om vi kan sätta igång med åtgärder direkt efter 2025, säger Katrin Sahlqvist.
Hur tycker du att spårområdet ska användas? Skriv till Ordet är fritt.
LÄS MER:Räkna med debatt om spårområdets framtid
LÄS MER:Dialog att vänta om spårområdet
LÄS MER:Banmästarstugan mitt i Varberg sjunger på sista versen
