På den gamla åkern. Benny Johansson, Gunilla Eierborg, Bo Eierborg och Rolf Gårblad är markägare på Årnäshalvön. De vill bygga bostäder på sina marker men länsstyrelsen säger nej. Stoppas villorna spår markägarna ett igenvuxet Årnäs. Bild: Rebecka Kvint
På den gamla åkern. Benny Johansson, Gunilla Eierborg, Bo Eierborg och Rolf Gårblad är markägare på Årnäshalvön. De vill bygga bostäder på sina marker men länsstyrelsen säger nej. Stoppas villorna spår markägarna ett igenvuxet Årnäs. Bild: Rebecka Kvint

Markägarna: "Se till verkligheten"

Om Årnäshalvön ska leva måste nya bostäder tillåtas. Och något hot mot det rörliga friluftslivet kommer villorna inte att vara. Det menar markägarna som vill bygga.

ANNONS
|

I lördagens tidning rapporterade HN om striden mellan kommunen och länsstyrelsen vad gäller en detaljplan för Duveslätt 1:3 med flera fastigheter på östra Årnäshalvön.

Länsstyrelsen har nyligen upphävt detaljplanen, med hänvisning till Miljöbalkens paragrafer om riksintressen. Länsstyrelsen, som är statens förlängda arm, menar att en byggnation skulle få prejudicerande effekt och i förlängningen leda till att stora delar av det halländska kustlandskapet exploateras för bostäder. Kommunen kommer att överklaga länsstyrelsens beslut till regeringen.

Bakom ansökan om att få bygga här står åtta markägare. Ett dussin av de planerade 60 tomterna är planerade att erbjudas marknaden i samarbete med Deromekoncernen.

ANNONS

Jag träffar några av markägarna i närheten av Espeviksgården. Årnäshalvön bjuder på hundkex, blommande fruktträd och doft från tall och björk. Villor och sommarstugor, gamla gårdar och ett slingrande vägnät samsas i försommargrönskan. Enligt Miljöbalken är det här området, liksom resten av Hallandskusten, ett riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet –precis som exempelvis Öland, Gotland, sjöarna Siljan och Orsasjön och Göta kanals strand.

–Om området där vi vill bygga hade legat helt nära havet hade jag förstått länsstyrelsens argument, men det här området har ingen kontakt med havet över huvud taget. Varför ska man inte kunna bygga där folk vill bo? Varför ska staten bestämma det? säger Benny Johansson och fortsätter:

–Med alla riksintressen finns det snart ingen plats att bygga på. Länsstyrelsen har en strikt byråkratisk syn. Vi har en mer pragmatisk syn och ser en annan framtid för området än vad länsstyrelsen gör.

–Från länsstyrelsen låter det som att detta är en plats där man går ut och plockar svamp och sätter upp tält. Men det är inte den typen av område, här är ju villor runt omkring, säger Stefan Eierborg.

Markägarna tycker inte att de planerade bostäderna hindrar det rörliga friluftslivet –tvärtom.

ANNONS

–Man kan gå och röra sig i hela området här och det bjuder vi in till genom att ordna gång- och cykelvägar och lekplats, säger Bo Eierborg.

De berättar om strandlinjen, där den som vill utan hinder kan promenera runt hela Årnäshalvön.

–Det pratas om en levande landsbygd, men då måste man ju kunna bo på landsbygden, säger Rolf Gårblad.

Vad skulle då hända med området om markägarna inte får bygga? Enligt länsstyrelsen blir det bevarat och därmed tillgängligt för alla. Men markägarna har ett annat svar på den frågan. De visar en vildvuxen övergiven gammal åker vars ägare inte har möjlighet att röja i naturen.

–Så här kommer det se ut i hela byn om man inte får bygga. Ska man hålla markerna öppna ska det stängslas och skötas. Det ger bara kostnader och inga intäkter. Det är det ingen som kommer vara intresserad av, säger Bo Eierborg.

Några av markägarna arrenderar ut sina marker till lantbrukare som har möjlighet att bruka dem, men intresset för att bruka de här relativt små markerna är inte så stort i dagens storskaliga jordbruk, enligt markägarna.

Tänk om ni är hemmablinda? Ni kanske inte själva ser att området är speciellt och värt att bevara?

ANNONS

–Visst tycker vi här är fint. Det är ju därför vi som kan försöker hålla landskapet öppet och vill göra det tillgängligt för fler, säger Gunilla Eierborg.

Markägarna tycker att kommunen skött ärendet bra och de säger också att de varit medvetna om riskerna i planeringen. Nu hoppas de att regeringen ska fatta ett avgörande till deras fördel.

ANNONS