Vi träffar Tindra och mamma Cecilia utanför klubblokalen. Regnet hänger i luften och vi tar skydd vid en bänk med skärmtak, bara några meter från Mariedalsskolan. Äntligen har grindarna öppnats till träningslokalen på Mentorsvägen uppe på Mariedal. Uppehållet har varit besvärande för många i samhället.
Under hela våren och försommaren har brottningsverksamheten utlokaliserats till en plats under bar himmel. Då handlar det om att hitta på lösningar.
Tindra ville som liten flicka, enligt mamma, först inte hålla på med en idrott där man svettades. Hon började simma men tröttnade – det blev brottning. Vissa konversationer med barn går du oftast inte djupare in på. Det får bli bra, bara.
– Jag började simma, testade gymnastik, men det var inget för mig.
Vad fascinerar med brottning?
– Det finns så mycket att göra, många olika kast och olika träningsformer. Och gänget – det är gruppen som gör det.
Tindra Dalmyr gick väldigt bra. Hon vann tre av de fyra största tävlingarna.
– Mitt favoritgrepp är kvarn, men jag brukar inte kasta så mycket. Jag går oftast på dyk.
En vanlig träningsvecka innebär fem pass. Nu ska Tindra i väg en helg tillsammans med ett 20-tal ungdomar (14-17).
Vet du var du står efter det här uppehållet?
– Vi tränar ganska mycket styrka och vi känner oss väldigt starka. Felix Brink har hållit igång det bra. Det tråkiga är väl att vi tvingats att vara ute.
Finns det något gott som uppehållet burit med sig?
– Jag ser ju inget positivt med uppehållet, men vi har nog fått ut mer styrka av det. Dessutom har jag blivit ännu mer sugen på brottning. Det är ju därför man håller på. I och med att det går bra, så tröttnar man inte.
Det är fem år sedan Tindra började träna med Bois. Sedan dess längtar hon till varje träning. Gruppen består av 10-15 i åldern 14-16 år.
Vi står och väntar på att tränarna ska låsa upp Boishuset. Och där kommer en av dem, en av de klassiska ledarna inom Bois brottning. Bengan Carlsson. Man kan säga att ledarskapet har gått i arv. Bengt Carlssons pappa Stig-Roland var under många år ledare och styrelsemedlem. Stig-Roland överlevde 75-årsjubiléet innan han avled av kol – trots att han aldrig rökte. Men det var nog arbetsmiljön på lackeringen som orsakade det.
Bengan är en profil i sig. Han föddes för 61 år sedan och gjorde första träningspasset ’65. Han har fyra kvartal som ungdomstränare varav de 15 senaste med Bois dambrottare.
– Det är så. Än så länge är det roligt. Jag är född in i föreningen. Jag var medlem i Bois innan de visste vad jag skulle heta. Det urklippet har jag hemma ”Bois har fått en medlem till”.
Tindra är bara i början av karriären.
– Hon är den som är outstanding just nu. Hon har inte förlorat några matcher på väldigt länge. Hon kom tvåa på SM men blev bortdömd enligt mig.
Ni är väl alltid färgade...?
– Ja, vi är ju det, skrattar Bengan. Men Tindra har tiden för sig. Hon har flera år framför sig. Jag kan tänka mig att Tindra får sin topp när hon är 25. Men sen kan den toppen komma tidigare. Hon är ju helt orädd.
Bengt Carlsson var ledare när Lisa Holgersson satsade mot OS. Numera arbetar hon som hovslagare och kommer in och sparrar ibland.
– Hon fick aldrig chansen från förbundets sida. Då tröttnar man ju.
Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten.
