Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Drömjobb på sikt. Det är rena drömmen att få gå i skolan och samtidigt ägna sig åt sin hobby, tycker Thea som hunnit gå en månad på Varbergs ridgymnasium. I framtiden kanske hon jobbar med hästavel eller med att hjälpa andra med funktionshinder som vill rida.

Lagen hindrar Thea från skolskjuts

Thea går drömutbildningen på ridgymnasiet men får inte skolresan betald, trots att hon behöver sin permobil. Det är skolformen, inte hennes funktionshinder, som styr.

Hon är en tuff tjej som inte låter sig hindras, Thea Jensen, 16 år, som just har börjat ridgymnasiet i Varberg. Dagarna är fyllda med ridning men också vanlig skolgång, förstås.

För att kunna ta sig mellan lektionerna behöver Thea sin permobil. Hon är född med TAR-syndrom, vilket bland annat betyder att hon saknar vissa ben i kroppen och att lederna är defekta.

Thea och hennes familj bor tre mil från skolan och föräldrarna kan inte skjutsa henne varje dag. Hennes permobil går inte att lasta på linjebussen och därför har de ansökt om skolskjuts.

Nyligen kom beslutet – deras ansökan avslås. Motiveringen är att kommunen enligt lag kan ersätta resekostnader upp till 1/30-del av ett prisbasbelopp på 44 500 kronor och att Varbergs kommun har beslutat att bara ersätta med 500 kronor i månaden.

Enligt uträkningen i beslutet skulle taxiresorna för Thea kosta 36 000 kronor i månaden.

– Eftersom gymnasiet är frivilligt finns inte skolskjuts utan man kan bara söka den här ersättningen, säger Håkan Olsson, avtalsansvarig på barn- och utbildningsförvaltningen som har fattat beslutet.

I stället hänvisas Thea till att söka färdtjänst.

Färdtjänst skulle kosta 600 kronor i veckan, alltså 2 400 kronor i månaden, vilket är mycket pengar för familjen. Hade Thea däremot gått i gymnasiesärskolan hade hon kunnat ansöka om och troligen fått taxi­resorna betalda.

Det tycker Theas mamma Anna Jensen är diskriminerande.

– Man delar de funktionshindrade i två läger och gör skillnad på om det är mentalt eller ett fysiskt funktionshinder. Jag är jätteglad att Thea inte behöver gå i gymnasiesärskolan men för att klara detta måsta hon ju ha sin permobil, säger hon.

En ersättning för färdtjänstutgifterna skulle kunna vara en lösning.

– Jag vet inte exakt hur man ska lösa det, men jag tycker att man ska sätta sig ner och diskutera detta med oss. Det är så lätt att bara avfärda oss med ett beslut när man inte är den som behöver hjälp, säger Anna Jensen.

Anna-Karin Gunnarsson, jurist på barn- och utbildningsförvaltningen, hänvisar till att lagen gör skillnad på skolform, trots att både gymnasiet och gymnasiesärskolan är frivilliga. Elever på gymnasiesärskolan kan få taxiresorna betalda men inte elever på vanliga gymnasiet, oavsett om han eller hon har funktionshinder.

Någon ersättning för färdtjänstkostnader är inte aktuellt, enligt Anna-Karin Gunnarsson.

– Principen är att vi inte får positivt särbehandla någon, då kan andra med färdtjänst hävda att de också vill ha ersättning.

Att Thea i praktiken blir negativt särbehandlad kan inte vägas in, i stället uppmanar förvaltningens jurist familjen att överklaga deras beslut.

Theas mamma tycker det finns fler fel med att skolformen och inte elevens behov styr.

– Det kallas frivilligt men alla måste ju gå gymnasiet i dag, man får inte jobb utan det.

Fler nyheter om Varberg hittar du här

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här