Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten. Bild: Annika Karlbom
Under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten. Bild: Annika Karlbom

Kvinnornas berättelser om våldet bakom stängda dörrar

Under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten. Här är kvinnornas berättelser hämtade ur domarna.

Artikeln rättad 200811. Nu med rätt uppgift om den rättsliga processen gällande grov kvinnofridskränkning.

Kvinna född 1972: Ett barn spiller ut mjölk, det är så det börjar. Pappan blir ilsken med sådan intensitet att mamman rycker in för att dämpa aggressionen. Hon får ett slag i huvudet. Ett utbrott över en tallrik mat som inte har blivit uppäten. Han slår tallriken i huvudet på henne. Kladdig mat rinner ned över ansiktet. Barnen blir vittnen. Våld och hot som eskalerar. Blåmärken som påminner om den fysiska och den psykiska smärtan i veckor efteråt. Pappan vill ha sex. Mamman vill det inte. Ett hot med en stekpanna, en order om att gå till sängen. Och mamman gör som hon blir tillsagd, medveten om att hon skulle straffas om hon inte gör det. Ett hårt grepp om håret, nedtryckt. Barn, då inte äldre än mellan två och sju år gamla, som gråter allt oftare när de ser saker som inga barn borde få se.

– Barnen tar på sig skulden. ”Om jag bara blir snällare”… De behöver mycket stöd för att lägga skulden där den hör hemma, hos förövaren. Förövaren hittar alltid anledningar att utöva våld, säger Anita Andersson, verksamhetsledare för kvinnojouren Frideborg i Varberg.

Kvinna född 1973: Han ska bränna ned stugan som hon befinner sig i, om hon inte kommer till honom. Han ska slå henne. Döda henne. En bild på en kniv i ett chattmeddelande. ”Ett fint snitt i ansiktet…” Sms som skickas näst intill oavbrutet. ”Ful”, ”värdelös.” Kontaktförbud som överträds – 20 gånger.

– Är kontaktförbudet som överträds en pågående händelse skickas en patrull till platsen som upprättar en anmälan. Annars upprättas en anmälan när polisen får kännedom om överträdelsen, varpå en åklagare tilldelas. Denna åklagare inkommer sedan med utredningsdirektiv som polisen utför och återkopplar till åklagaren för nya direktiv eller beslut i ärendet, säger Håkan Rolfsgård, gruppchef på polisens enhet för brott i nära relation i norra Halland.

Läs mer: Kvinnojourens farhåga: Våldet eskalerar under pandemin

De utsatta döljer ofta blåmärken

Kvinna född 1980: Det börjar med ett grepp om armen, vrider så hårt att blåmärkena blir ett faktum. Hon visar dem inte för någon. Blir nedslängd i en soffa, med mannen över sig. Fastlåsta armar, fastlåsta ben. Knutna nävar som larmar om överhängande fara och ord som uttalar hot om döden. Hon blir upptryckt mot väggar, får huvudet dunkat mot en dörr. Stryptag och örfilar. Tappat synfält och bortdomnade armar.

– Det är inte ovanligt att utsatta kvinnor döljer märken eller sminkar över dem. De kan säga att de skäms för att visa vad de blir utsatta för. Det finns även exempel på när kvinnor är så pass kuvade att de anser att det är deras eget fel att de blir slagna och då blir det än mer skuld att visa upp skadorna, säger Håkan Rolfsgård.

Kvinna född 1987: Ett slag med knuten näve mot huvudet. Och senare ett till. En blick som är tom, glasartad. Ett samtal till polisen, och hon blir hotad med en luftpistol. Livrädd.

– Att många inte vågar anmäla beror på flera saker. Rädslan att inte bli trodd, att det bara förvärrar saker, över att bli ensam, för vad en separation kommer att leda till. Polisens roll är att lagföra misstänkta, men gällande relationsärenden handlar det ofta om så mycket mer. Vi lyssnar och stöttar. Vi är mycket tydliga med att om en utredning läggs ner så handlar det inte om att vi inte tror på det målsäganden säger, utan om att kunna bevisa det. Det finns en problematik i att nå framgång i relationsärenden då gärningarna oftast utspelar sig i hemmet utan vittnen, säger Håkan Rolfsgård.

Åklagare: ”Inte ovanligt att det finns barn i familjerna”

Kvinna född 1989: Utkastad från det egna hemmet och ensam ute på gatan i kylan. Insläppt till våldet igen. Han följer efter henne överallt, får inte ens gå ut med soporna eftersom hon skulle kunna ringa polisen. När han tar tag i deras barn får hon nog. Men det slutar inte trots flytten till kvinnojouren. Han vet var hon finns. När hon ska hämta en barnvagn stannar han hennes bil, tar tag i hennes hals och drar ut henne. Och det gör så ont.

– Hotet om våld eskalerar ofta vid en separation. Förövaren förlorar sin makt och sin kontroll. Hotar ofta med att ”om du går så får jag barnen”. Tyvärr är det allt för vanligt att det händer i dag, säger Anita Andersson.

Kvinna född 1994: Han tar tag om hennes hals och kastar ned henne i sängen, försöker ha sex mot hennes vilja. Knuffar, sliter, drar. Hon faller flera gånger. Barn som hamnar mitt i våldets centrum. Deras pappa tar fram en kniv och jagar deras mamma. Den lille sonen i hennes famn.

– Det är inte ovanligt att det finns barn i familjerna, tyvärr. Att ett barn har hört eller sett våld mot sin mamma är en försvårande omständighet. Vi får inte höra barn som vittne utan båda föräldrarnas samtycke. Men det finns förslag om att detta ska bli ett självständigt brott. Om ett barn ser eller hör våld kommer därmed barnet att betraktas som målsägande, säger Henrik Kindlund, åklagare i relationsärenden vid åklagarkammaren i Halmstad.

Som utomstående bör du reagera om en person:

* Isolerar sig från släkt och vänner

* Börjar nedvärdera sig själv

* Tar på sig skuld för vad partnern har gjort

* Ändrar sin personlighet

* Ökar konsumtionen av droger eller alkohol för att lindra ångest

Källa: Håkan Rolfsgård, polis

Våldet pågår ofta under en längre tid

Kvinna född 1978: Det pågår länge. Veckor som blir år. Alkohol för 6000 kronor i månaden. Han blir arg när han inte får vin. Han är otrogen, hennes självförtroende i botten. Han får henne att känna sig misslyckad, att sluta gå ut och träffa sina vänner. Han flyger på henne i hallen, drar henne över väggen så att tavlorna faller i golvet. En spark mot höften, och sedan sju till. Han släpar med henne till sängen. Strypgrepp, hon får ingen luft. Han misshandlade henne första gången år 2006. Åtal väcktes tolv år senare.

– Det är tyvärr inte ovanligt att det går lång tid mellan första gången en kränkning sker tills det anmäls. Det börjar med ett kontrollerande beteende, ofta är missbruk inblandat, och så eskalerar det efter hand. Till sist är kvinnan i en situation där hon är så tillvand i det sättet att leva, att hon inte förmår sig anmäla, säger Henrik Kindlund.

Kvinna född 1978: Hon är i ett förhållande som brister när alkohol kommer in i bilden. Han kastar en vas i huvudet på henne, dunkar det mot en sten, mot en kökslucka. Han slår ner henne på golvet, sparkar henne. En handfull händelser som slutar på ungefär samma sätt. Han är ångerfull. Hon förlåter honom.

– Löften om att ”det skall aldrig hända igen” håller inte. Det är inte hennes fel att han slår, även om hon också har druckit, säger Anita Andersson.

Tecken på att din partner kan komma att ta till våld

* Psykisk misshandel – våld föregås nästan alltid av nedbrytning genom skällsord eller skuldbeläggande

* Omtanke som övergår i kontroll – du måste ringa och berätta var du är och vem du är med, du blir körd till och från jobb, din partner följer alltid med dig om du ska göra något

* Isolering – din partner vill inte att du träffar släkt och vänner

Källa: Håkan Rolfsgård, polis

De fysiska gärningarna kan komma senare

Kvinna född 1990 och kvinna född 1976: Hon slutar prata med folk så att han inte ska bli svartsjuk. För han går igenom hennes mobiltelefon. Han sitter utanför hennes lägenhet och håller koll. Ropar in i brevinkastet om nätterna, hon kan inte sova med fönstret öppet. Han försöker ta sig in. Men många gånger är kärleken blind. De är ju kära, nyförälskade. Hon känner sig glad. Hon tar det inte så hårt i början, det här med att behöva radera sina manliga vänner ur sitt liv. Små, små steg och sedan går hans svartsjuka över gränsen. Hon måste ringa honom minuten hon slutar sitt skift, annars får hon anklagelser. ”Har du sugit av någon på jobbet?” Synpunkter på hennes kropp, på hur hon sminkar sig och på vilka kläder hon har. Sjukskriven i omgångar blir en konsekvens av flera fall av misshandel.

– Det börjar nästan alltid med ”smekmånad” där allting är så bra. Sedan smygs det på med kontroll likt det som beskrivs ovan. Verbala påhopp och kontrollbeteende först. Sedan kommer de fysiska gärningarna, säger Håkan Rolfsgård.

Hälften fick fängelse

Centrala Varberg, Väröbacka, Tvååker, Veddige. Det händer överallt, innanför väggarna när dörren är stängd, och under åren 2015-2019 har tio fall av grov kvinnofridskränkning med målsägande hemmahörande i Varbergs kommun avgjorts i tingsrätten. Bakom dessa ärenden står tio kvinnor. Och bakom varje kvinna står en man som gång på gång har brukat våld. Bara hälften, fem av dem, fick fängelse. Tre av dem fick skyddstillsyn eller samhällstjänst i en villkorlig dom som påföljd. De resterande två blev, det de som till slut anmäler fasar, frikända.

– Helt friande upplever jag som ganska ovanligt. Vi får inte åtala utan att förvänta oss en fällande dom. Men tingsrätten ska bara döma om de finner det styrkt utom rimligt tvivel att det gått till på det sätt som vi påstår. Grov kvinnofridskränkning innebär flera gärningar där varje enskild gärning måste vara styrkt. Det kan vara så att den tilltalades uppgifter om vad som hänt inte är så osannolikt att de kan lämnas utan avseende och då många tingsrätten fria. Då är gärningen inte styrkt utom rimligt tvivel, säger Henrik Kindlund.

Läs mer: Värkligen sjunger för utsatta kvinnor

Den rättsliga processen gällande grov kvinnofridskränkning

* Polis och åklagare arbetar efter ett så kallat ”utvecklat bästa arbetssätt”, som syftar på effektivitet och rättssäkerhet. Bland annat ska tiden från att anmälan görs tills åklagare träder in inte överskrida 48 timmar och handläggningstiden ska inte ta mer än sex månader.

* Åklagare får in målsägandes uppgifter. Därefter hämtas information kring det som kan stödja uppgifterna. Samtal med bekanta, skolpersonal, vittnen, dagböcker, bilder, skadedokumentation, chattkonversationer.

* För att åklagare ska väcka ett åtal om grov kvinnofridskränkning krävs bevisstöd för varje enskilt tillfälle.

* Händelser som anmäls för långt i efterhand kan vara preskriberade och kan därför inte lagföras. En misshandel har en preskriberingstid om fem år.

* Om du anmäler en händelse och sedan inte vill medverka kan det innebära att förundersökningen läggs ned. Om du senare anmäler andra händelser och preskriberingstiden inte har gått ut, kan man ta upp de tidigare anmälningarna igen.

* Av alla anmälningar som kommer in gällande brott mot frihet och frid leder ungefär 40 procent till lagföring.

* Grov kvinnofridskränkning är ett artbrott och presumtionen är att det ska innebära ett fängelsestraff. En fällande dom har ett straffminimum på nio månader. Vid ett erkännande där gärningsmannen går med på att få behandling för våld eller för missbruk kan fängelsestraffet utebli och ersättas med skyddstillsyn.

Källa: Henrik Kindlund, åklagare/Åklagarmyndigheten

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp

* Varbergs kvinnojour: [email protected], 0340-10511 (jour: 070-2517440)

* Unizon: [email protected], 08-6426401

* Roks: [email protected], 08-4429930

* Brottsofferjouren: [email protected], 08-6448800

* BRIS: [email protected], 08-59888800

Källa: Anita Andersson, kvinnojouren Frideborg

Männen

* Man född 1981, fängelse 1 år och 6 månader (grov kvinnofridskränkning, övergrepp i rättssak, olaga hot, bedrägeri)

* Man född 1995, fängelse 9 månader (grov kvinnofridskränkning, våldsamt motstånd)

* Man född 1980, fängelse 1 år och 3 månader (grov kvinnofridskränkning, misshandel, olaga hot)

* Man född 1986, villkorlig dom med samhällstjänst 240 timmar (grov kvinnofridskränkning, hot mot tjänsteman)

* Man född 1990, fängelse 1 månad (misshandel)

* Man född 1976, skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (grov kvinnofridskränkning, misshandel, olaga hot)

* Man född 1979, frikänd (grov kvinnofridskränkning)

* Man född 1992, skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (grov kvinnofridskränkning)

* Man född 1985, fängelse 5 månader (grov kvinnofridskränkning)

* Man född 1979, frikänd (grov kvinnofridskränkning)

Källa: Varbergs tingsrätt

Fler nyheter om Varberg hittar du här

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här