Kulturmiljö Hallands chef Anders Håkansson anser att arkeologin är allvarligt hotad efter en dom om Lindbergs kyrka samt av det förslag till tolkning av fornlämningsbegreppet som Riksantikvarieämbetet arbetar med.
Kulturmiljö Hallands chef Anders Håkansson anser att arkeologin är allvarligt hotad efter en dom om Lindbergs kyrka samt av det förslag till tolkning av fornlämningsbegreppet som Riksantikvarieämbetet arbetar med. Bild: Rebecka Kvint

Kulturmiljö Hallands chef tar strid om dom: "Hotar kulturarvet"

En dom om Lindberga kyrka har sänt en chockvåg genom Arkeologisverige. "Fortsätter detta försvinner en stor del av det svenska kulturavet", säger Kulturmiljö Hallands chef Anders Håkansson.

ANNONS
|

"Detta är början på en katastrof för det svenska kulturarvet." Det säger Anders Håkansson där vi står utanför Lindbergs kyrka som just nu restaureras. Byggplasten fladdrar i vinden.

Har det byggts här tidigare? Troligtvis. Genom arkivstudier och arkeologiska undersökningar har historiker och arkeologer tecknat historien om Hallands kyrkor. Kunskaper om vapenhus, gravar och kyrktorn och därigenom Hallands historia har kommit i dagen.

Men nu kan det vara slut med det, befarar Anders Håkansson, chef för Kulturmiljö Halland. En dom från Förvaltningsrätten i Göteborg gällande Lindbergs kyrka och en pågående översyn av själva fornlämningsbegreppet kan få stora konsekvenser för arkeologin vid landets kyrkor, menar han.

ANNONS

Olika beslut i olika delar av landet

Kulturmiljölagen skyddar fornlämningar och kyrkliga kulturminnen. Den som vill ändra på något som skyddas av lagen behöver ha länsstyrelsens tillstånd. Det är därför Svenska kyrkan behöver beslut från länsstyrelsen för sådant som att ta bort kyrkbänkar, bygga ramper åt rullatorer, eller dra ledningar för fjärrvärme vid sina kyrkor.

Det kan landa i att en arkeologisk undersökning måste göras innan arbetet kan sätta igång. Arkeloger ska ha lön och notan kan lätt gå på tiotusentals kronor.

När kyrkorådet i Lindberga församling ställdes inför faktum att deras planerade arbeten på kyrkogården krävde förberedande arkeologi knorrade man: "Kyrkorådet anser att dessa pengar egentligen gjort större nytta i barnverksamheten", står det i protokollet.

Men hur agerar länsstyrelserna i sådana här ärenden? Riksantikvarieämbetet har tittat på det och funnit att frågorna hanteras på lite olika sätt på olika håll i landet.

Enligt en rapport från 2016 fattas besluten ibland på lösa boliner. Lagens kapitel om kyrkliga kulturminnen och fornlämningar blandas ihop. Ämbetet efterlyser skärpning från länsstyrelserna.

Mot bakgrund av detta överklagade Riksantikvarieämbetet i slutet av förra året Länsstyrelsens i Hallands läns "beslut om tillstånd till ingrepp i fornlämning med villkor om arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning". (En schaktövervakning är en av de minst ingripande formerna av arkeologiskt arbete – mil från utgrävningen av Pompeji.)

ANNONS
Står kyrkan på den plats där medeltidskyrkan fanns tidigare? Ja, troligtvis Finns det då en fornlämning här? Därom tvistas det om.
Står kyrkan på den plats där medeltidskyrkan fanns tidigare? Ja, troligtvis Finns det då en fornlämning här? Därom tvistas det om. Bild: Rebecka Kvint

Riksantikvarieämbetet: Länsstyrelsen borde betala

Vid Lindberga kyrka finns nämligen ingen registrerad fornlämning. Så varför ska församlingen behöva betala för arkeologers arbete?

Enligt Anders Håkansson tyder i verkligheten allt på att den medeltida kyrkan i byn låg just här – en solklar fornlämning!

Riksantikvarieämbetet ifrågasätter egentligen inte att medeltidskyrkan kanske låg här. Men eftersom den inte finns med i myndighetens kulturmiljöregister och eftersom länsstyrelsen inte ansågs supertydlig i sitt beslut kunde det här inte betraktas som en fornlämning, ansåg Riksantikvarieämbetet.

Länsstyrelsen borde undersökt platsen först, och betalat det arbetet ur egen kassa, menar ämbetet.

Länsstyrelsen i Halland backade och sade sig ha felbedömt områdets status. Och församlingen ändrade sig och ville gräva på en annan plats. Förvaltningsrätten i Göteborg gick på Riksantikvarieämbetets linje.

Håkansson efterlyser agerande från länsstyrelsen

Anders Håkansson tror inte att landets länsstyrelser kommer kasta sig ut med arkeologiverktygen i högsta hugg. För det finns varken tid eller pengar, misstänker han.

– Konsekvensen av det här blir att länsstyrelsen inte kommer fatta några beslut om arkeologiska undersökningar. Länsstyrelsen drog ju tillbaka sina krav med en gång och sa att de hade gjort en felbedömning. Det är mycket olyckligt att länsstyrelsen inte tar strid för Hallands fornlämningar, säger Anders Håkansson.

– Vårt beslut var inte tillräckligt tydligt underbyggt, det är bara att konstatera. Och dessutom ändrade församlingen sig, motiverar Bo Strömberg, antikvarie på länsstyrelsen, att länsstyrelsen inte motsatte sig ämbetets överklagan.

ANNONS

Fornlämning eller inte?

Den andra oron hos Anders Håkansson och kolleger till honom runt om i landet rör Riksantikvarieämbetets pågående arbete med allmänna råd om fornlämningsbegreppet.

Riksantikvarieämbetet har föreslagit att definitionen av fornlämningsbegreppet ska skärpas, något som mötts av kritik från bland andra Lunds universitet, Länsstyrelsen i Halland och Statens Historiska Museer. Anders Håkansson är mycket kritisk.

Frågan gäller bland annat om det kan finnas en fornlämning på en plats som inte är varaktigt övergiven. "Självklart!" svarar alla arkeologer som hittat spår av vikingagårdar under moderna bondgårdar och rester av kloster under flitigt använda kyrkor.

– Fortsätter det så här lägger man snart ner arkeologin vid kyrkogårdar och då försvinner en stor del av det svenska kulturarvet, säger Anders Håkansson.

– Ofta fanns från början en stavkyrka i trä, inom det som varit en vikingatida storgård. Vi ser exempel på det ibland annat Tölö och Söndrum. Sedan byggdes stenkyrkan. Kyrkan var den medeltida socknens centrum. Och nu ska centrala delar av vår historia plötsligt inte undersökas? Rekommendationen från Riksantikvarieämbetet att det här inte kan räknas som en fornlämning – det blir absurt. Mina kolleger i branschen och jag är jättebekymrade.

Mer arbete kommer troligtvis åläggas länsstyrelserna om tolkningen av fornlämningsbegreppet blir som Riksantikvarieämbetet föreslår. Länsstyrelsen i Halland anser att ämbetet underskattar hur mycket arbete deras nya allmänna råd kommer generera för länsstyrelserna.
Mer arbete kommer troligtvis åläggas länsstyrelserna om tolkningen av fornlämningsbegreppet blir som Riksantikvarieämbetet föreslår. Länsstyrelsen i Halland anser att ämbetet underskattar hur mycket arbete deras nya allmänna råd kommer generera för länsstyrelserna. Bild: ERIK MÅRTENSSON / TT

Rättssäkerhet i fokus, enligt ämbetet

Anna Hult, jurist på Riksantikvarieämbetet, säger att myndigheten eftersträvar tydlighet och rättsäkerhet.

– Det är inte det att det inte ska ske någon arkeologi. Men man måste veta att det finns en fornlämning innan man ålägger någon att undersöka den. Det här är inget vi hittar på, det står i lagtexten, säger hon.

ANNONS

– Det kan mycket väl finnas fornlämningar på kyrkogårdar. Finns det murar under marken är de ju varaktigt övergivna och det kan finnas andra lämningar som inte alls har med den nuvarande kyrkan att göra. Så det klart att det kommer ske arkeologiska undersökningar på kyrkogårdar även i framtiden.

Anders Håkansson menar att domen gällande Lindberga är ett första exempel på hur Riksantikvarieämbetet vill att lagen ska tillämpas.

– Det här lilla ärendet avslöjar något stort. Riksantikvarieämbetets föreslagna råd kommer få katastrofala följder.

ANNONS